Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Växande hat får svenska familjer att leta nytt land

Foto: Nicklas Thegerström

Hatet mot judar ökar i Europa. I Bryssel, Paris och Köpenhamn har de attackerats och dödats. I Stockholm funderar en svensk familj på att lämna landet.

– Tänk om terroristerna känner att de lyckats när jag berättar hur mycket terrorn påverkar oss. Att det fungerar, säger mamman Petra Kahn Nord.

Vad får en svensk familj att vilja flytta till ett land där de inte kan språket, saknar jobb och släkt och vänner?

Kanske kan en kommentar på Facebook vara början till en förklaring:

”Börjar nästan önska att Hitler fanns kvar.”

Under kriget i Gaza sommaren 2014 skriver den blivande statsministern Stefan Löfven ett inlägg på Facebook om att Israel har en självklar rätt att försvara sig mot Hamas raketattacker. Utspelet får kritik för att för ensidigt ta Israels sida i den infekterade konflikten. Mycket av kritiken är saklig, men där finns även annat. Svenska kommittén mot antisemitism sammanställer en del av det:

”Utrota alla judar, de äckligaste människorna som finns.”

”Just nu vill jag ha tillbaka Hitler bara för att han dödade judar.”

”Börjar nästan önska att Hitler fanns kvar.”

Över 3.500 kommentarer skrivs under Stefan Löfvens inlägg innan hans stab tar bort det. I flera tidningar, däribland DN, kallas det för ”kritikstorm”.

– Jag har alltid sett mig själv som en självklar del av det svenska samhället. Men i somras hände något. Jag kände en enorm känsla av att vara övergiven och ensam, säger Petra Kahn Nord.

DN träffar henne hemma i familjens lägenhet i Stockholm. Vid bordet i det kombinerade köks- och vardagsrummet sitter även hennes man Martin Nord.

Gabriel, 9 år, Estéra, 7 år, och Frank, 4 år, springer ut och in ur rummet. Kräver saft och varierar spel på surfplatta med att hälla ut alla kulor från brädspelet Kalaha över hallgolvet.

Familjen utgör en aktiv del av det judiska livet i Stockholm. Petra är generalsekreterare för Judiska ungdomsförbundet i Sverige. Barnen går på en judisk förenings skola och förskola. Sedan terrordåden i Köpenhamn har skolan förstärkt bevakning av poliser med kulsprutepistoler. Frank, 4 år, tror att det är för att stoppa tjuvar. Hans storebror Gabriel har sportlov men det planerade judiska kollot är inställt av säkerhetsskäl.

– Jag såg fram emot det, men polisen kunde inte vakta där på samma sätt som på skolan så det gick inte, säger Gabriel.

Hur känns det med polis på skolan?

– Det känns lite tryggare i alla fall. En dag var det en polis som kom in i matsalen så att vi fick ställa frågor om vad de gjorde där. Fast jag minns bara att vi frågade hur mycket hans skyddsväst vägde.

Är poliser med på skolutflykter också?

– Vi gör inga skolutflykter.

Familjen Kahn Nord. Foto: Nicklas Thegerström

På skolan får barnen inte heller vara ute som vanligt på rasterna. Läraren har berättat om terrordåden i både Paris och Köpenhamn där judar var en del av målet. Men Gabriels föräldrar återkommer ändå hela tiden till att det var sommaren som var vändpunkten. Det var då de på allvar började fundera på att flytta.

Både den judiska församlingen i Stockholm och familjen Kahn Nord upplever det som att de antisemitiska strömningarna i Sverige förvärrades under kriget i Gaza.

I augusti var Petra Kahn Nord med och arrangerade en kippavandring mot antisemitism.

– Det var en positiv upplevelse men det lämnade ändå ett sår. En del av de inbjudna politikerna krävde­ att det inte skulle förekomma några Israelflaggor. Jag förstår att det kan vara kontroversiellt, men för många judar är det ett uttryck för deras judiska identitet. Nu slutade det ändå med att vi gick ut med en uppmaning om att inte ta med några flaggor, säger hon.

Hon upplevde det som att det offentliga Sveriges stöd till judar kom med villkor om hur de skulle uttrycka sin identitet.

Förra året anmäldes nästan 200 hatbrott med antisemitiska motiv i Sverige, enligt Brottsförebyggande rådet. I Europa dödades fyra personer i en attack mot ett judiskt museum i Bryssel.

Sommaren följdes av en mörk höst och en nattsvart början på det nya året. I augusti attackeras rabbinen Shneur Kesselman i Malmö av okända män. I november får församlingen i Göteborg ett hot om att synagogan ska ”jämnas med marken”.

Sedan: attacken mot kosherbutiken i Paris. De dödande skotten utanför synagogan i Köpenhamn.

– Tänk om terroristerna känner att de lyckats när jag berättar hur mycket terrorn påverkar oss. Att det fungerar, säger Petra Kahn Nord.

Vid middagsbordet räknar Petra Kahn Nord på fingrarna.

– Poliser utanför skolan. Franks fotbollsträning inställd. Gabriels läger inställt. Ska vi hålla på att ställa in allting? Är alternativet att de enda saker vi kan ha är bakom k-pistbeväpnad militärpolis i en bunker. Vad är det för identitet att ge sina barn?

Har ni funderat på att byta till en vanlig skola?

– Det är att ge upp för terrorismen. Då lever vi halvt. Det är som att säga till en homosexuell man att han ska gifta sig med en kvinna för att han ska slippa kämpa för sin identitet. Men så lever man inte lyckligt. Att leva annorlunda är inte ett alternativ för oss.

Men du har barn som går i en skola som vaktas av poliser med kulsprutepistoler. Det är att leva annorlunda.

– Ja. Det är därför vi står och vacklar.

Förra året slogs migrationsrekord i Israel. Totalt 26.500 utländska judar emigrerade till landet, det högsta antalet på tio år. Franska judar stod för 7 000 av dem, Ukraina 5 840, Sverige bara 15.

Men ska man tro familjen Kahn Nord kan de snart bli fler.

– Jag vet jättemånga som sitter och googlar de amerikanska och israeliska ambassaderna, säger Petra Kahn Nord som även har israeliskt medborgarskap.

Hennes man Martin Nord har ett amerikanskt medborgarskap, så för familjen är USA, med en stor judisk minoritet, kanske det bästa alternativet. De har ändå kollat upp en kibbutz i Israel där de skulle kunna bo första året så att Martin som inte är jude kan lära sig hebreiska.

– Egentligen känner jag nog att jag börjar bli lite för gammal för att helt kunna komma in i ett nytt land. Men våra barn är fortfarande tillräckligt unga för att växa upp där och bli en del av det samhället, säger Martin Nord.

Men varför Israel?

– Visst, man kanske till och med är mindre säker där. Men det man har där, det är ett helt samhälle som backar upp en. Det ska inte underskattas, att känna att någon ser en och tar ansvar, säger Petra Kahn Nord.

Hon är rädd för att judar i Sverige kommer att börja sluta sig och gömma sin identitet för utomstående. Som ung lärarvikarie fick hon höra att hon skulle tala tyst om att hon var jude. Hon följde kollegernas råd tills en elev sa att alla judar borde skjutas.

– Jag kan inte förstå hur till exempel lärare låter judehatet fortgå. Hur jäkla svårt kan det vara att stå upp för oss. Det är mitt folk, det svenska folket, och de offrar mig.

Judiska församlingen i Stockholm gör uppskattningen att drygt 20.000 judar bor i Sverige, kanske hälften av dem i Stockholm. Petra och Martin kallar staden ”den sista bastionen för judiskt liv i Norden”.

Lena Posner Körösi. Foto: Anders Wiklund/TT

Judiska församlingens ordförande Lena Posner Körösi säger att även hon hört församlingsmedlemmar som funderar på att flytta.

– Det finns de som undrar var Sverige och Europa är på väg och om det verkligen finns en framtid här för oss. Det är inte ett panikartat beslut utan något som vuxit fram över tid. Jag har full respekt för att enskilda familjer måste göra den bedömningen om deras egen säkerhet. Men de är inte i majoritet, säger Lena Posner Körösi.

Hon är på resa utomlands och har bara varit hemma i två dagar sedan terrorattackerna i Köpenhamn. Hon har ändå hunnit med flera kontakter med politiker och polis om svenska judars stegrande oro.

– Efter Köpenhamn har det skett en omsvängning. Även om många politiker fortfarande verkar ha svårt att använda ordet antisemitism så är det fler som står upp för oss. Bättre sent än aldrig, för jag tror att vi bara har sett början på vad som komma skall.

Även Petra Kahn Nord säger trots allt att även hon ser en ljusning. Efter intervjun med DN träffar hon Siavosh Derakhti från organisationen Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet. Han är muslim och en av initiativtagarna till ”Fredens ring” i Stockholm.

Under fredagskvällen ställde sig hundratals människor i en ring runt Stockholms synagoga. En mänsklig sköld för att manifestera mot antisemitism och för solidaritet över religions- och kulturgränser.

En liknande manifestation genomfördes i Norge men stoppades i Köpenhamn på grund av säkerhetsskäl.

Bland talarna i Stockholm finns förutom Siavosh Derakhti bland annat statsminister Stefan Löfven, Emir Selimi från Unga romer – och Petra Kahn Nord.

– När jag pratar med Siavosh försöker vi inte släta över problemen eller väja för de svåra frågorna. Vi behöver inte alltid hålla med varandra men vi står på en gemensam värdegrund. Om vi vågar ta tag i problemen och inte slätar över dem så har vi en chans, säger hon.

Mikael Delin
 

Läs mer. ”Vi har inte stått upp för judarna”

Det svenska samhället har vaknat för sent. Den analysen delar inrikesminister Anders Ygeman (S) och tidigare integrationsminister Erik Ullenhag (FP).

– Vi har varit naiva, säger Anders Ygeman.

Under terrorattackerna i Köpenhamn och Paris har judar varit en del av terroristernas mål. Sedan dess har svenska Säpo och polisen haft närmare kontakt med de judiska församlingarna i Sverige. Inrikesminister Anders Ygeman har också lovat mer resurser till församlingarnas säkerhet.

Han ser mycket allvarligt på att svenska judar är så oroliga att de på allvar funderar på att lämna landet.

– Det är fruktansvärt, så klart. Vi måste alla stå upp för religionsfriheten och se till att människor känner sig trygga att utöva sin religion. Foto: Magnus Hallgren Läs hela artikeln här


Läs mer. Manifestation utanför synagoga i Stockholm

Kärlek och alla människors lika värde var budskapet när flera hundra personer på fredagen samlades utanför synagogan i Stockholm för att manifestera mot antisemitism och för solidaritet över religions- och kulturgränser.

Det är organisationen Gränslöst mänskligt, med representanter från flera olika grupper och religioner, som tagit upp idén från Oslo för en vecka sedan, att arm i arm bilda en mänsklig kedja med både judar, muslimer, kristna och andra runt synagogan i Stockholm.

Allt för att visa solidaritet med Sveriges judar efter terrordåden i Köpenhamn och Paris, mot rasism oavsett mot vem den riktar sig.

– Vägra hata, sade statsminister Stefan Löfven bland annat i ett tal. Läs hela artikeln här 

Fakta. Brott mot judar de senaste åren
  • Göteborg, november 2014: Någon skickar ett mejl till den judiska församlingen i Göteborg och hotar med att synagogan ska ”jämnas med marken”. Brevskrivaren beklagar också att rabbinen inte var en av dem som dödades i terrorattacken mot en synagoga i Jerusalem samma vecka.
  • Malmö, augusti 2014: Två personer från Malmös judiska församling attackeras av män som kastar en flaska efter dem och skriker ”fucking judar”. Några dagar tidigare har någon krossat flera rutor på synagogan i Malmö.
  • Stockholm, mars 2014: Vasa Real klottras ned med hakkors och hatiska budskap riktade mot judar. Skolan har drygt 800 elever och särskilda judiska högstadieklasser. Dagen efter ”kärleksbombas” skolan med pappershjärtan.
  • Malmö, september 2012: Två tonåringar grips misstänkta för att ha kastat knallskott och sten mot Malmös synagoga. Församlingen hade tidigare fått avslag på två ansökningar om att sätta upp övervakningskameror mot gatan.
  • Malmö, juli 2010: Någon detonerar en låda med kraftiga fyrverkeripjäser vid synagogan i Malmö. Explosionen krossar åtta fönster på byggnaden.
  • Helsingborg och Malmö, januari 2009: Under några dagar kastas brandbomber mot judiska lokaler och platser i både Helsingborg och Malmö. Målet är både synagogor och begravningsplatser. Polisen konstaterar att det finns en konstant hotbild mot verksamheterna.