Åtta av tio som nekas förtidspension enligt de nya striktare reglerna hade fått nej även tidigare, konstaterar Försäkringskassan och beskriver sig som för ”generös” i en rapport till regeringen.
– Vi har absolut inte varit för hårda i våra bedömningar, vilket har varit en farhåga med tanke på debatten som har varit, säger Ingeborg Watz-Forslund, försäkringsutvecklare på Försäkringskassans huvudkontor, efter att ha granskat cirka 3 000 ansökningar om permanent sjukersättning, förtidspension.
I 1 132 fall ledde ansökan till avslag. När ärendena, som en jämförelse i undersökningen, prövades enligt reglerna som gällde före juli 2008 framkom att drygt åtta av tio hade nekats sjukersättning även då.
– Jag förväntade mig att det skulle vara fler som skulle ha bedömts få rätt till sjukersättning enligt den tidigare lagstiftningen. En tolkning av det här resultatet är att handläggare ibland kanske gör som de har gjort tidigare. Lagstiftningen är ny och det är svåra bedömningar som ska göras, säger Ingeborg Watz-Forslund.
Tidigare prövades om personens arbetsförmåga var varaktigt nedsatt. Nu säger reglerna i stället att arbetsförmågan måste vara stadigvarande nedsatt, det vill säga att personen aldrig mer kommer att kunna arbeta, för att permanent sjukersättning ska beviljas.
I mellan vart fjärde och femte fall där personen fick permanent sjukersättning var underlaget som beslutet byggde på otillräckligt, enligt Försäkringskassans undersökning. Det visar sig dessutom att handläggare ibland tar hänsyn till social situation, arbetsmarknad och personens motivation. Enligt lagen ska rätten till sjukersättning vara en strikt medicinsk bedömning.
– Försäkringskassan har varit lite för generös. Här behöver vi förbättra vårt arbete så att lagen följs och att sökande inte riskerar att bedömas olika. Det är en fråga om rättssäkerhet, säger Ingeborg Watz Forslund.