Trots helgens mildväder börjar många gruva sig för vintern och fundera över om den ska bli lika kall, snöig och lång som den förra. Vad kan man i dag säga om den kommande vintern?
– Vi hade en ovanligt kall vinter med mycket snö och statistiskt sett är det många gånger så att det kommer ett antal kalla vintrar som följer på varandra. Men statistik kan man inte göra prognoser på.
De kalla vintrarna har fått vissa att tvivla på klimatlarmet om att vi går mot varmare tider. Vad är det egentligen som händer?
– Vi hade en kall vinter och i andra delar av världen hade man en väldigt mild vinter. Har vi det lite varmare så är det någon annan som har det lite kallare och vice versa. Man kan se att vi går sakta men säkert mot ett varmare klimat, men i det ingår att vi ändå kommer att ha kallare perioder med massor av snö och hård kyla.
Är det här väderfenomen som vi måste vänja oss vid?
– Det man kan konstatera är att vi har varit inne i en period med ganska extremt väder. En vinter med extremt mycket snö och väldigt kallt under en lång period och nu när vi haft otroligt stora regnmängder. I augusti regnade det tre gånger så mycket som det statistiskt sett brukar göra på vissa platser.
– Det kommer att bli vanligare med de här extremerna och det är så vi kommer att märka klimatförändringen. Topparna med ytterligheter i vädret kommer med tätare mellanrum. Se bara på det här med orkanerna. I dag har man en kategorisering från 1 till 5. Med varmare hav kommer vi att få djupare lågtryck och i framtiden pratar man om att vi kommer att få monsterorkaner i kategori 6 – en kategori som inte finns i dag.
Svenskarna förefaller ha ett enormt intresse för vädret. Vad beror det på?
– Jag tror att det bottnar i att vi är ett gammalt bondesamhälle och att vi historiskt sett har varit väldigt beroende av vädret. Vi har ganska få soltimmar under ett år och är därför så otroligt fixerade vid vädret.
– Fortfarande är det många som planerar sitt liv utifrån vädret och oerhört många beslut fattas utifrån vad jag eller någon annan meteorolog berättar om vad det ska bli för väder. På TV 4 har vi tagit fasta på detta och gör från årsskiftet en storsatsning på en utvecklad väderpresentation.
Hur har teknologin inom meteorologin utvecklats under dina drygt 20 år inom yrket?
– När jag började på 90-talet hade vi som underlag ungefär 200 manuella väderstationer med en väderobservatör som gick ut och mätte tryck, sikt, nederbörd med mera. I dag finns det flera tusen automatstationer. Vi har satelliter som kan mäta väderdata på platser du tidigare inte kunnat få data ifrån.
– Teknikutvecklingen har gjort att prognoserna blir säkrare och säkrare. Dagens femdygnsprognoser är lika säkra som 70-talets tvådygnsprognoser.
Sommarens väderprognoser fick mycket kritik för att de inte slog in. Är kritiken rättvis och vad var problemet?
– I vissa väderlägen är det svårt att vara exakt. Det finns alltid en viss osäkerhet i prognoserna och det var vi kanske inte tillräckligt tydliga med att förmedla.
Kaffesump och renmagar – är det helt ur tiden som hjälpmedel för väderprognoser?
– Man kan aldrig slå våra data-modeller men jag tycker inte att man helt och hållet ska nedvärdera detta. Historiskt tittade man på tecken i naturen och djurs beteende för att tolka vädret.
– Jag tror inte att det är möjligt att ge en vinterprognos genom att spå i kaffesump men råden i den gamla Bondepraktikan finns det nog en del sanning i.