Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Vi behöver hundratals nya gränspoliser”

”Det är en svår utmaning att klara av utvisningarna och det är svårt att vara polis”, säger gränspolisens chef Patrik Engström.
”Det är en svår utmaning att klara av utvisningarna och det är svårt att vara polis”, säger gränspolisens chef Patrik Engström. Foto: Anette Nantell

Gränspolisen har endast cirka 200 poliser för att hitta de 10.000 personer som gått under jorden för att inte bli utvisade. Det behövs hundratals fler poliser, modern datateknik och utbildning för att gränspolisen ska kunna utvisa fler, säger gränspolischefen Patrik Engström till DN.

Terrorattacken på Drottninggatan har satt gränspolisen i fokus. Orsaken är att den nu häktade Rakhmat Akilov hade utvisats av Migrationsverket och skulle ha lämnat Sverige i januari. Polisen utvisar årligen 3.500–3.800 personer.

Men det finns cirka 10.000 personer som gått under jorden när de fått Migrationsverkets beslut om utvisning. Rakhmat Akilov var en av dessa och han var efterlyst av polisen sedan den 27 februari. Hans fall blixtbelyser gränspolisens generella problem.

– När jag tittar på det som fanns i ärendet när det gällde information om var personen kunde eftersökas så fanns det väldigt lite att gå på, säger Patrik Engström är chef för gränspolissektionen vid polisen nationella operativa avdelning, Noa.

Fanns det något ni kunde agerat på?

– Nej. Han efterlystes, det gjordes. Men det fanns inte mycket mer att göra, svarar Patrik Engström.

Han förklarar att i de flesta ärenden som Migrationsverket lämnar över till polisen finns inte mycket att gå på. I huvuddelen av fallen stannar polisens åtgärd därför vid en efterlysning.

– Har vi tips, eller om det i ärendena finns adressuppgifter, då spanar och eftersöker vi på olika sätt. Men i de flesta av fallen är det care of-adresser eller falska adresser där de här personerna aldrig har bott. Då återstår det att hoppas att man ska hitta dem vid en inre utlänningskontroll, vid en trafikkontroll eller om polisen medverkar i arbetsplatskontroller, säger Patrik Engström.

Cirka 1.200 poliser arbetar med gränskontrollen vid Noa och de sju polisregionerna. Men huvuddelen av dem har fullt upp med den skärpta yttre gränskontrollen, alltså passkontroll av inresande. Till det kommer utredningar och spaning. Ofta växlar enskilda poliser mellan olika uppgifter.

Hur många arbetar aktivt med att leta efter efterlysta?

– Det är några hundra personer. Det är några hundra årsarbetskrafter som arbetar med spaning och inre kontroll.

200 eller 500?

– 200 snarare än 500. Men det är väldigt ungefärliga siffror, därför vi redovisar inte personal på det sättet, svarar Patrik Engström.

Med tanke på de 10.000 som är efterlysta så räcker gränspolisens cirka 200 årsarbeten inte långt. Dessutom kommer många av de 163 000 personer som sökte asyl 2015 att tvingas lämnas landet.

– Vi behöver förvisso mera resurser. Vi behöver absolut några hundra medarbetare till, kanske mer. Men det vi framför allt behöver är att till polisen generellt få fler poliser i yttre tjänst som också kan ägna sig åt inre utlänningskontroller, säger Patrik Engström och tillägger:

– Det behövs också kompetens till de poliserna så att de kan lagstiftningen och vågar göra de kontrollerna utan att vara rädda för att någon ska skrika ”Reva” efter dem.

”Reva” är en förkortning för Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete, ett projekt som myndigheterna drev 2009–2014 för att avvisa personer som vistades i Sverige utan tillstånd. Polisens kontroller, bland annat i Stockholms tunnelbana, fick då hård kritik.

Patrik Engström efterlyser också mobila datasystem där kontroller av utlänningar kan göras på plats, i dag måste det ske på polisstationerna. Men enbart fler polisresurser räcker inte. Rakhmat Akilovs hemland Uzbekistan är en diktatur och en dom från EU-domstolen 2012 hindrar utvisning med tvång dit.

– Folk säger ibland att ”det är väl bara att åka ut och hitta dem”. Även om det skulle vara enkelt att hitta människor så är identiteten inte fastställd för många av dem så väl att deras hemländer vill ta emot dem. Det är väldigt, väldigt komplext.

Säkerhetspolisen hade intresserat sig för Rakhmat Akilov, men gränspolisen fick inte reda på det, vilket har väckt en het politisk debatt. Säpo uppger att det inte fanns någon substans i uppgifterna om Akilov. Och Patrik Engström ser risker för rättssäkerheten med att ta emot ogrundade uppgifter.

– Då blir det som om Säkerhetspolisen skulle överföra något slags allmänt skvaller till oss.

Fakta. Rahkmat Akilovs utvisningsärende

10 nov 2014

Ansöker om uppehållstillstånd.

15 juni 2016

Migrationsverket avslår ansökan, beslut om utvisning.

15 december 2016

Migrationsöverdomstolen meddelar inte prövningstillstånd.

15 december 2016

Migrationsverket meddelar tidsfrist att lämna landet frivilligt inom fyra veckor.

13 februari 2017

Utvisningsbeslut lämnas till Polismyndigheten.

23 februari 2017

Ärendet inkommer till Polismyndigheten.

27 februari 2017

Polisen efterlyser 39-åringen.

7 april 2017

Terrordåd på Drottninggatan. Rahkmat Akilov grips.

Källa: Polisen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.