Under året har antalet svenskar ökat med 84.000. När det nya året inleds kommer folkmängden att vara 9.340.000 personer. En så stor ökning har bara noterats en gång tidigare, nämligen 1946, enligt SCB.

Att ökningen är så stor beror på ett fortsatt högt antal födda och en hög invandring, men också på en kraftigt minskad utvandring och något minskat antal avlidna.

Barnafödandet i Sverige fortsätter att öka, trots ekonomisk kris och hög arbetslöshet. Ökningen är förvånande, tycker Livia Oláh, docent i demografi vid Stockholms universitet.

- Troligen beror det på att vi inte har sett någon försämring i familjepolitiken på grund av krisen, vilket har skett i andra europeiska länder. Men de här höga talen håller inte i längden, säger hon.

Om några månader tror Livia Oláh att födelsekurvan kommer att vända nedåt. Antalet studerande vid universitet och högskolor har ökat kraftigt och ungdomsarbetslösheten är hög. Det innebär att många unga mellan 20 och 30 år kommer att vänta med att skaffa barn.

- Förhoppningsvis blir nedgången inte lika kraftig som under krisen på 1990-talet. Då föddes 1,5 barn per kvinna när det var som värst, säger Livia Oláh.

Den stora skillnaden mellan 1990-talets kris och dagens är att svenskarna har vant sig vid ett mer otryggt arbetsliv, menar hon. En omställning till mer flexibla arbetsformer som visstids- och projektanställningar har skett.

- Nu är de unga vana vid att inte ha det så tryggt, men de skaffar barn ändå. Det talar för att vi inte kommer att se så låga födelsetal som vi gjorde under förra krisen.