Kungen inledde med att koppla ihop julen med Jesus födelse och det hopp som därmed tändes, "om en bättre värld där alla människor skulle leva i fred och frihet".
Han påpekade att detta hopp är gemensamt för världens stora religioner och att hans önskan är att alla tar fasta på förhoppningen om en tryggare framtid.
- Alla människor har behov av att få tro på en ny morgondag. Ständigt uppstår konflikter mellan människor och mellan länder. Vi verkar ha svårt att leva tillsammans på denna vår enda jord. Det måste finnas ett sätt att leva sida vid sida i ömsesidig respekt för varandras olikheter. Denna vision bör vi försöka hålla levande, sade kungen.
Han fortsatte med att lyfta fram goda exempel på enskilda människor som förmedlat ett sådant hopp. Bland annat ungdomar på en ungdomsgård i Hammarkullen, Göteborg.
- De eller deras föräldrar var alla födda i något annat land. Nu är Sverige deras hemland. Invånarna där och på många andra håll runt om i Sverige kommer från alla världens hörn. Så ser det ut i Sverige i dag och på många håll i vår globaliserade värld. Det är ett nytt Sverige. Unga människor med rötter i andra kulturer sätter Sverige på kartan i musikstilar, sportgrenar och affärsidéer som inte fanns när jag var yngre, sade kungen och poängterade att Sverige under alla århundraden har utvecklats genom invandring.
Att välkomna förändringen och låta blandningen av kulturer och erfarenheter berika våra liv och vår samhällsgemenskap är vår enda väg framåt, fortsatte han.
- Ungdomarna i Hammarkullen, Rosengård, Tensta och många andra samhällen, hjälper oss att hålla hoppet om en bättre morgondag levande.
För att illustrera hur vi ska rädda världen citerade kungen talesättet om att "ingen kan göra allt men alla kan göra något". Som exempel på detta tog han Anton Abele, som på egen hand startade en omfattande kampanj mot våld i skolan efter den uppmärksammade dödsmisshandeln på Kungsholmen.
- Uppslutningen kring Antons upprop visar att vi alla har fått nog. Vi måste sätta stopp för de utbredda gängbråken och grymma våldet i skolorna. Här om någon gång, så ska begreppet nolltolerans krävas, sade kungen.
Klimatet var ett väntat tema i kungens jultal. Vid två tillfällen tog han upp det. Vi kan inte blunda längre, menade han.
- Nu när fler och fler forskare lagt fram klara belägg för att polarisen smälter och floderna torkar ut, måste vi förstå att något håller på att ske med vår jord. Vi, i den rika delen av världen, måste känna ett särskilt stort ansvar om de globala hoten mot våra gemensamma livsvillkor ska kunna undanröjas.
Kungen manade i sitt jultal till omedelbar handling för att stoppa den globala uppvärmningen. Väntar vi kan det vara för sent, menade han.
- Det är nu, de närmaste åren, vi avgör om vi kan överlämna en bättre värld till våra barn och barnbarn. Längre fram kan det vara för sent. Det är vi som har framtiden i våra händer. Var och en kan påverka utvecklingen.
Årets jultal var kungens trettiosjätte och det första höll han redan som kronprins 1972.
Vanligtvis sänds det i radions P1, men i år sänder även SVT1 talet i efterhand klockan 19.45. Samtidigt sänds det i SVT Europa som når utlandssvenskar i 140 länder på fyra kontinenter.
Länge hette talet just "Kungen talar till utlandssvenskarna", men sedan många år adresseras dessa endast kollektivt i de årligen inledande orden "Kära svenskar, hemma och utomlands" alternativt "& på olika platser ute i världen", eller "i utlandet".