Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

”Vi lärde oss inget om demokrati”

Att var fjärde ung svensk tycker att det vore ganska eller mycket bra om Sverige styrdes av en odemokratisk stark ledare beror på okunskap, tror experter. Men siffrorna är ändå oroande.

– Man kan inte vifta bort den här informationen, säger Leif Lewin, professor vid Uppsala universitet.

I går publicerades ett urval av resultaten från årets World Values Survey på DN Debatt.

Läsningen var graverande, så många som 26 procent av de svenska ungdomarna tyckte att det vore bra med ”en stark ledare som inte behöver bry sig om riksdagen eller val”. Var femte kunde tänka sig att rösta på den politiker som erbjöd en mindre summa pengar och 28 procent av ungdomarna var redo att sälja sin röst till den politiker som lovade dem ett jobb.

Undersökningens urval är litet – 1.208 personer har svarat, varav 305 ungdomar. Men en tillbakablick i tiden visar att de odemokratiska värderingarna hos ur­valet har vuxit sig starkare. År 2005 svarade enbart 6,4 procent av ungdomarna att demokrati inte var så viktigt, att jämföra med dagens 23 procent. Bara 15,6 procent tyckte att det vore ganska bra eller mycket bra med en stark odemokratisk ledare.

– Det här måste man ta på stort allvar. World Values Survey är en mycket professionell undersökning som har pågått i en herrans massa år. Men man måste också vara försiktig med att generalisera eftersom urvalet är litet. Förändringarna över tid visar dock att stödet för demokratin bland Sveriges yngre uppenbarligen har försvagats, säger Leif Lewin, demokratiforskare vid Uppsala universitet.

Jenny Madenstam, statsvetare vid Stockholms universitet, tror att resultatet är ett uttryck för den okunskap som finns bland svenska ungdomar.

– Det finns en okunskap kring vad demokrati och diktatur är. Jag kan till och med se det på studenter som läser statsvetenskap på universitetet. Skulle man djup­intervjua de här ungdomarna tror jag att svaren skulle ha blivit annorlunda.

För 19-åringarna Miranda, Stephanie och Emelie är demokrati viktigt, men först efter att vi talat om för dem vad det är. Till en början har de ingen aning.

– Jag vet allvarligt inte vad du talar om. Jag har aldrig hört om detta i skolan, säger Miranda.

De andra instämmer.

De är alla öppna för att sälja sin röst till en politiker som lovar dem jobb – om det inte strider för mycket mot deras värderingar.

– Det är skitsvårt att få jobb. Jag tar studenten om en vecka och har panik, säger Emelie.

Hon tror att ungdomarna som svarat att de vill ha en stark odemokratisk ledare inte vet vad de talar om eller är ointresserade.

– Klart man inte vill ha någon som bestämmer över en. Om vi hade en diktator skulle min hund säkert inte få heta Terror (som den gör).

När de förra året skulle rösta för första gången visste två av dem inte hur de skulle göra och struntade i det.

I Ungdomsstyrelsens stora fokus­enkät från 2010 är det ett ”oväntat lågt antal” av de tillfrågade som svarar att demokrati är ett bra politiskt system. Var fjärde av de tillfrågade tycker att förslaget med en odemokratisk stark ledare är ett mycket eller ganska bra förslag.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.