”Vi står inför en nationell lärarkris”

Den svenska lärarutbildningen står inför en kris, menar Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Grafik: Henrik Båge Den svenska lärarutbildningen står inför en kris, menar Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Fakta: Den nya lärarutbildningen

Den nya lärarutbildningen som startade i höstas är, vid sidan av lärarlegitimationen, en av de reformer som regeringen lyft fram som de viktigaste för att höja läraryrkets status.

DN kunde för en vecka sedan berätta att lärarlegitimationen skjuts upp på obestämd tid. Och nu pekar såväl lärosäten som Lärarförbundet på en krisartad situation för den nya lärarutbildningen med en stor brist på sökande - inte minst inom naturvetenskapliga ämnen.

DN

Krisen för den nya lärarutbildningen är värre än vad man tidigare trott. Ett stort antal platser på lärosätena gapar tomma, visar en ny rapport som DN tagit del av. På vissa håll är inte ens hälften av platserna fyllda – samtidigt som en allvarlig lärarbrist lurar runt hörnet.

Krisen för den nya lärarutbildningen är värre än vad man tidigare trott. Ett stort antal platser på lärosätena gapar tomma, visar en ny rapport som DN tagit del av. På vissa håll är inte ens hälften av platserna fyllda – samtidigt som en allvarlig lärarbrist lurar runt hörnet.

Varifrån ska alla nya lärare komma? Den frågan ställer sig Lärarförbundet i sin nya rapport med samma namn.

– Vi står inför en nationell lärarkris där Sverige beräknas behöva 80.000 lärare inom åtta år, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Annons:

Nyligen kunde DN berätta om fiaskot med de nya lärarlegitimationerna – en reform som regeringen tvingats skjuta upp på obestämd tid. Nu visar det sig även att situationen för den andra stora reformen, den nya lärarutbildningen, är krisartad.

I höstas stod det klart att extremt få sökt till lärarutbildningen i första hand – i snitt 1,2 sökande per plats. Och när Verket för högskoleservice avslutade sin antagning till lärarutbildningen så var ungefär 7 av 10 platser fyllda, vilket innebar 7.500 platser. Sedan tog lärosätena in ytterligare 700 sökande, enligt Högskoleverkets kontroll i oktober i fjol.

Nu har Lärarförbundet undersökt hur förhållandena ser ut lokalt på några av de större lärosäten som fick examensrätt för snart ett år sedan.

Göteborgs universitet fyllde sina platser på förskollärareutbildningen och de tre grundlärarutbildningarna mot fritidshem, förskoleklass till årskurs 3 och årskurs 4–6. Men på exempelvis ämneslärarutbildningen mot årskurs 7–9 var det fler tomma platser än fyllda i höstas.

– Främst i ämnen som biologi, kemi och matematik står platserna tomma där. Om man inte åtgärdar detta så står vi inför en framtid där våra elever inte kommer att ha utbildade lärare, säger Eva-Lis Sirén och suckar tungt.

Anna Brodin, utbildningschef på lärarutbildningsnämnden vid Göteborgs universitet, konstaterar att trenden att få vill utbilda sig till lärare i årskurs 7–9 är nationell, i synnerhet inom naturvetenskapliga ämnen.

– Situationen är väldigt allvarlig. Jag frågar mig: Vem ska undervisa i ungdomarna i årskurs 7–9 på ett par års sikt? säger Anna Brodin.

Hon efterlyser en nationell dimensionering eftersom platserna till ämnen som historia och samhällskunskap är väl fyllda, vilket innebär att de studenterna utbildas för en mycket svår arbetsmarknad.

På Malmö högskola stod ungefär en tredjedel av platserna tomma på grundlärarprogrammet årskurs 4–6 och ämneslärarutbildningen årskurs 7–9 efter de lokala intagningarna i höstas.

På Linnéuniversitet i Kalmar/Växjö fanns det tomma platser på samtliga inriktningar men flest tomma platser – hälften – hade man på grundlärarprogrammet årskurs 4–6. Och på ämneslärarutbildningen hade man tomma platser inom såväl språk som samhälls- och naturorienterande ämnen.

Lärarförbundet har låtit undersökningsföretaget Demoskop fråga drygt 400 studenter, som valt andra utbildningar, varför de inte sökt till lärarutbildningen.

Den visar att de flesta krävde betydligt högre lön, mellan 5.000 och 15.000 kronor mer i månaden, för att de skulle vara intresserade av yrket. Andra ville exempelvis ha bättre arbetsmiljö och större karriärmöjligheter.

– Det här betyder att unga människor inte lockas av att bli lärare. De verkar resonera: Varför bli en dåligt betald mattelärare när jag kan bli en bättre betald civilingenjör? Detta är ett allvarligt samhällsproblem – inte minst för näringslivet, säger Eva-Lis Sirén.



0 . Per sida:

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

spionage500
Foto:Nicklas Thegerström, Magnus Wallgren

 Efter DN:s granskning. ”Kan vara amatörer eller kriminella – eller staten.”

 Ewa Stenberg. Anmärkningsvärt men inte förvånande om någon spionerar mot oss.

 Säpo: Ska utredas. Svenska regeringen kan vara avlyssnad. 995  194 tweets  794 rekommendationer  7 rekommendationer

 Säkerhetsexpert: ”Tänkbart att någon avlyssnar Sverige.”

 Ditt tips kan vara avgörande. Tipsen skyddas med stark kryptering.

rikast
Foto:DN/TT

 De fick högst lön. Toppar listan i år igen – drygar ut försprånget.

 Miljonbelopp. Cheferna på börsbolagen fick stora lönelyft.

Annons:

 Icke-bindande, men historiskt. FN:s generalförsamling vill se landet i ICC.

generalis500
Foto:AFP, Reuters

 Jihadist pekas ut för 150 mord. Amerikansk general: Det kommer ta tid. 7  4 tweets  3 rekommendationer  0 rekommendationer

 Hundratals människor har varit fångar. Kurder bryter Sinjar-belägring. 63  4 tweets  59 rekommendationer  0 rekommendationer

heathrow12
Foto:Alamy

 Var på väg till Syrien. Planet flickan satt i hade taxat ut – men polisen lyckades avbryta starten. 28  10 tweets  18 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: