”Vi står inför en nationell lärarkris”

Den svenska lärarutbildningen står inför en kris, menar Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Grafik: Henrik Båge Den svenska lärarutbildningen står inför en kris, menar Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Fakta: Den nya lärarutbildningen

Den nya lärarutbildningen som startade i höstas är, vid sidan av lärarlegitimationen, en av de reformer som regeringen lyft fram som de viktigaste för att höja läraryrkets status.

DN kunde för en vecka sedan berätta att lärarlegitimationen skjuts upp på obestämd tid. Och nu pekar såväl lärosäten som Lärarförbundet på en krisartad situation för den nya lärarutbildningen med en stor brist på sökande - inte minst inom naturvetenskapliga ämnen.

DN

Krisen för den nya lärarutbildningen är värre än vad man tidigare trott. Ett stort antal platser på lärosätena gapar tomma, visar en ny rapport som DN tagit del av. På vissa håll är inte ens hälften av platserna fyllda – samtidigt som en allvarlig lärarbrist lurar runt hörnet.

Krisen för den nya lärarutbildningen är värre än vad man tidigare trott. Ett stort antal platser på lärosätena gapar tomma, visar en ny rapport som DN tagit del av. På vissa håll är inte ens hälften av platserna fyllda – samtidigt som en allvarlig lärarbrist lurar runt hörnet.

Varifrån ska alla nya lärare komma? Den frågan ställer sig Lärarförbundet i sin nya rapport med samma namn.

– Vi står inför en nationell lärarkris där Sverige beräknas behöva 80.000 lärare inom åtta år, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Annons:

Nyligen kunde DN berätta om fiaskot med de nya lärarlegitimationerna – en reform som regeringen tvingats skjuta upp på obestämd tid. Nu visar det sig även att situationen för den andra stora reformen, den nya lärarutbildningen, är krisartad.

I höstas stod det klart att extremt få sökt till lärarutbildningen i första hand – i snitt 1,2 sökande per plats. Och när Verket för högskoleservice avslutade sin antagning till lärarutbildningen så var ungefär 7 av 10 platser fyllda, vilket innebar 7.500 platser. Sedan tog lärosätena in ytterligare 700 sökande, enligt Högskoleverkets kontroll i oktober i fjol.

Nu har Lärarförbundet undersökt hur förhållandena ser ut lokalt på några av de större lärosäten som fick examensrätt för snart ett år sedan.

Göteborgs universitet fyllde sina platser på förskollärareutbildningen och de tre grundlärarutbildningarna mot fritidshem, förskoleklass till årskurs 3 och årskurs 4–6. Men på exempelvis ämneslärarutbildningen mot årskurs 7–9 var det fler tomma platser än fyllda i höstas.

– Främst i ämnen som biologi, kemi och matematik står platserna tomma där. Om man inte åtgärdar detta så står vi inför en framtid där våra elever inte kommer att ha utbildade lärare, säger Eva-Lis Sirén och suckar tungt.

Anna Brodin, utbildningschef på lärarutbildningsnämnden vid Göteborgs universitet, konstaterar att trenden att få vill utbilda sig till lärare i årskurs 7–9 är nationell, i synnerhet inom naturvetenskapliga ämnen.

– Situationen är väldigt allvarlig. Jag frågar mig: Vem ska undervisa i ungdomarna i årskurs 7–9 på ett par års sikt? säger Anna Brodin.

Hon efterlyser en nationell dimensionering eftersom platserna till ämnen som historia och samhällskunskap är väl fyllda, vilket innebär att de studenterna utbildas för en mycket svår arbetsmarknad.

På Malmö högskola stod ungefär en tredjedel av platserna tomma på grundlärarprogrammet årskurs 4–6 och ämneslärarutbildningen årskurs 7–9 efter de lokala intagningarna i höstas.

På Linnéuniversitet i Kalmar/Växjö fanns det tomma platser på samtliga inriktningar men flest tomma platser – hälften – hade man på grundlärarprogrammet årskurs 4–6. Och på ämneslärarutbildningen hade man tomma platser inom såväl språk som samhälls- och naturorienterande ämnen.

Lärarförbundet har låtit undersökningsföretaget Demoskop fråga drygt 400 studenter, som valt andra utbildningar, varför de inte sökt till lärarutbildningen.

Den visar att de flesta krävde betydligt högre lön, mellan 5.000 och 15.000 kronor mer i månaden, för att de skulle vara intresserade av yrket. Andra ville exempelvis ha bättre arbetsmiljö och större karriärmöjligheter.

– Det här betyder att unga människor inte lockas av att bli lärare. De verkar resonera: Varför bli en dåligt betald mattelärare när jag kan bli en bättre betald civilingenjör? Detta är ett allvarligt samhällsproblem – inte minst för näringslivet, säger Eva-Lis Sirén.



Kommentarer (34)

Den här artikeln går inte längre att kommentera.

0 Per sida:

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

vapen1000
Foto:Daniel Nilsson

 Många vapen från Balkan. Polis: Internationellt samarbete krävs. 5  4 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

 På fyra år. Bara ett av 13 gängrelaterade mord i Göteborg har klarats upp.

backa288
Foto:TT
tvtelia1000
Foto:TT

 Tvist mellan Telia och tv-bolag. Kanal 5 och Kanal 9 kan ryka. 31  10 tweets  21 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Får chans till revansch. Efter Tele2-debaclet. 5  5 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

mauler-288
Foto:Bildbyrån
hogskoleprovspuff
Foto:TT

 Kan du de svåra orden från lördagens högskoleprov? Testa dina kunskaper här! 9381  59 tweets  9318 rekommendationer  4 rekommendationer

 Facit: Här är alla rätt på högskoleprovet. Kolla hur det gick för dig! 7  5 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

 Hittar du de försvunna orden? Kräver bra ordförståelse. 2087  18 tweets  2066 rekommendationer  3 rekommendationer

 Hur bra är du på engelska? Slipa på dina språkkunskaper. 1282  33 tweets  1244 rekommendationer  5 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:

Så får du DN:s flash

 Missa inga nyheter. DN:s app ger dig senaste nytt.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: