– Allt arbete och alla pengar du lagt ned är som bortblåsta, säger lantbrukaren Carl-Albert Rydemark, som fått delar av skörden förstörd av vildsvin.
Det sörmländska landskapet lyser av grönska och säden vajar i den ljumma sommarvinden. Skördetiden närmar sig men för Carl-Albert Rydemark vid Lida gård på Hölö utanför Södertälje började den flera veckor för tidigt. Häromdagen tvingades han skörda en av sina åkrar trots att den inte var tröskmogen. Orsaken är att vildsvinen som härjar i trakterna annars hunnit förstöra grödorna. Nu blir havren till ensilage, kofoder.
– Innan augusti är slut kommer vi att ha massor av skador, säger Carl-Albert Rydemark, som även är ordförande för LRF Järna Hölö/Mörkö.
Han står i en upptrampad ö mitt i en åker av böljande havre. Här har vildsvinen bökat runt och ätit under natten. Det är en vanlig syn i trakten och Carl-Albert berättar att han i fjol fick ett halvt fält förstört.
– Jag förlorade väl fyrtiotusen kronor där, säger han.
Men ilskan riktas inte främst mot djuren utan mot de markägare som utfodrar vildsvinen. Enligt Carl- Albert Rydemark vräker man ut ”hela kostcirkeln” i markerna, grönsaker, meloner, ensilage.
– Överallt där det finns grevar och baroner matas vildsvin, säger han.
Några kilometer söderut ligger det kungliga slottet Tullgarn. Här jagas bland annat vildsvin, och hovjägare Peter Vilidu bekräftar att man utfodrar – på hösten.
– Jag fodrar inte under tiden som grödorna växer på fälten, för att inte locka gris till området. Men så fort det är tröskat så fodrar jag rejält för att locka grisarna tillbaka så att de ska vara där när vi börjar jaga dem på stora jakter, säger han.
På Höringsholms gods på Mörkö bedrivs säljjakter med inriktning på bland annat vildsvin. Fredric Bonde är platschef och han bekräftar att de utfodrar, men bara på styrningsplatser i syfte att hålla vildsvinen från åkermarken. Enligt honom får man acceptera ett visst mått av skador.
– Om man har ett viltslag i naturen som regeringen bestämt ska finnas i vår fauna så äter de ju någonting. Precis som älgar äter tall och rådjur ibland gnager på granplantor så äter vildsvin ibland på åkermark, säger han.
Carl-Albert Rydemark vill helst att vildsvinen helt försvinner medan Fredric Bonde är betydligt mer positiv till djuren.
– Vi har fortfarande mycket att lära, hur man hanterar vildsvinen för att minimera skadorna och ändå lämna utrymme för dem att leva i biotopen, säger han.
Enligt Börje Waldebring, jakt- och fiskepolitiskt ansvarig på LRF, Lantbrukarnas riksförbund, förekommer ett antal intressekonflikter mellan jägare och lantbrukare.
– Det är inte bara kopplat till stora gods och säljjakter utan även till jaktlag som arrenderar större marker. Som jägare har man intresse av att hålla en större vildsvinsstam än vad jordbrukarna och gemene man har, säger han.
Att kraftigt utfodra vildsvin kan störa deras naturliga rytm och leda till att de blir könsmogna för tidigt. Hur man än placerar ut maten är det mycket svårt att hålla vildsvinen borta från åkrar i skördetider, menar Waldebring.
Carl-Albert Rydemark tycker att all utfodring av vildsvin, förutom åtling, ska förbjudas. På LRF:s senaste stämma var man mycket nära att ställa samma krav. Drabbade lantbrukare får ingen ersättning för vildsvinsskador.
– För den enskilde lantbrukaren kan det vara väldigt betungande. Det finns fall där man slutar odla, säger Börje Waldebring.
Fotnot: Åtling är att lägga ut foder för att locka till sig vilt och få bra skottläge.