För en månad sedan satt Jenny, 27 år, otymplig, sjuk och isolerad i sovrummet hemma hos pappa i Grums utanför Karlstad. Vännernas skräckslagna ”Herregud” avlöste varandra i telefonen. Höggravid och smittad av svininfluensan!
– Det var precis som om jag hade fått pesten och skulle dö, säger Jenny.
Hon hade gått fyra dagar över tiden med sitt första barn när lillbrorsan kom hem från en rockfestival i Gävle, snorförkyld. Ett par dagar senare, fredagen den 17 juli, började hon känna sig risig, och på lördagsmorgonen vaknade hon med rejäla influensasymtom.
– Jag hade en sådan himla huvudvärk, ont bak i ryggen och svårt att andas. Panodil hjälpte ingenting, inte ens mot febern.
Jennys mamma körde henne till centralsjukhuset i Karlstad för att se om hon kunde få något starkare smärtstillande. På entrédörren satt en lapp med särskilda instruktioner gällande svininfluensan.
– Om man hade vissa symtom skulle man ringa på en klocka. Men jag trodde att jag hade en vanlig förkylning, men drabbats hårdare eftersom jag var gravid, så jag gick in som vanligt.
Vårdpersonalen kontrollerade att den blivande mamman syresatte sig och fostret ordentligt, och beslutade sedan om inläggning för att dagen därpå kunna ta ett virusprov i näsan. Jenny tyckte att det kändes onödigt, och efter en natt åkte hon hem mot sjukhusets rekommendationer.
Läkarna hade då satt in det antivirala medlet Tamiflu utan att invänta provsvaren. För att hålla Jennys mammas hus, där Jenny skulle bo med bebisen den första tiden, virusfritt flyttade Jenny och hennes bror hem till deras pappa.
Jenny hade fått stränga instruktioner att hålla sig på sitt rum. Osmittade familjemedlemmar fick varken komma i kontakt med henne eller med hennes sopor. Pappa bar upp mat till sovrummet, där Jenny åt ensam, och satte in en flaska handsprit och en egen papperskorg till henne på toaletten.
– Jag skulle ha suttit en vecka på rummet, utan teve och internet, men efter fyra dagar stod jag inte ut längre. Då mådde jag så bra att jag började röra mig runt i huset, säger Jenny.
Hon var vid det laget mycket piggare och nästan säker på att hon bara hade haft en rejäl förkylning. Samma dag ringde läkaren och berättade att hon testats positivt för svininfluensa. På söndagen, nio dagar efter att viruset brutit ut, friskförklarades hon och ytterligare fyra dagar senare föddes Vincent.
– Han hade lite prickar på ryggen som de trodde kunde bero på influensan, men annars var han helt frisk. Kanske har han till och med blivit immun mot viruset, säger Jenny.
Hon vill nu lugna andra som oroar sig för att smittas.
– Det är klart att man ska ha respekt för sjukdomen, men för mig blev det bara som en kraftig förkylning. Jag tycker det har blivit för mycket panik runt det här.