Är du sugen på att bli landshövding? Står det ex-minister eller åtminstone före detta riksdagsman på ditt cv?
Inte? Förvänta dig inget telefonsamtal från regeringen.
Av Sveriges 21 landshövdingar (Marianne Samuelsson inräknad) så är prick två tredjedelar ex-politiker. Många har varit ministrar eller haft ledande positioner inom sina respektive partier. 8 kommer från allianspartierna medan 6 oppositionspolitiker just nu kröner sin karriär med en landshövdingepost. Marianne Samuelsson var den enda från miljöpartiet.
Av de övriga landshövdingarna kommer 4 från näringslivet: Blekinges Gunvor Engström (Företagarna), Kronobergs Kristina Alsér (vd Mercatus Engineering), Skånes Göran Tunhammar (Svenskt Näringsliv) och Västernorrlands Bo Källstrand (vd Graninge).
Tre har varit statliga tjänstemän: Dalarnas Maria Norrfalk (Skogsstyrelsen), Västmanlands Ingemar Skogö (Vägverket) och Östergötlands Björn Eriksson (Rikspolisstyrelsen).
Den nuvarande regeringen har utnämnt 11 av landshövdingarna. Enligt den gällande policyn ska det vara mer regel än undantag att statliga topptjänster utannonseras på vanligt sätt, men landshövdingetjänsterna hör till undantagen.
På regeringskansliet förklarar man det med att det krävs speciell kompetens för att vara chef för en länsstyrelse och att politiska erfarenheter och kontakter oftast väger tungt.
Kravspecifikationerna ser också olika ut för varje län. För Gotlands del är kontakter med och kunskaper om Baltikum säkert meriterande liksom miljöfrågor och turism.
Den sista statistiska pusselbiten visar att 12 av dagens landshövdingar är män. Men om det betyder att det blir en kvinna från något från oppositionspartierna som tar över landshövdingestolen i Visby är osäkert. Det enda säkra är nog att rekryteringen sker i tysthet och beslutet tas av regeringen bakom stängda dörrar.