Det mystiska vrak, som hittats i Luleås norra hamn, kan nu tidsbestämmas. Timret är sannolikt fällt runt år 1700 och arkeologerna får därmed viktig kunskap om hur äldre fartyg i norra Sverige såg ut – något man vet lite om i dag.
På hösten 1988 gjordes ett vrakfynd utanför Luleå i samband med VM-seglingarna. Gissningarna kring ålder och ursprung var många. Men först i höstas, efter två decennier, fick nyfikna marinarkeologer från Sjöhistoriska museet möjlighet att undersöka vraket, vilket DN.se skrivit om i en tidigare artikel.
Fartyget i fråga är ganska stort, över 20 meter långt, och tros kunnas kasta nytt sken över norra Sveriges sjöfartshistoria.
Andreas Olsson, chef för Sjöhistoriska museets arkeogienhet, och som också dykt och sett vraket menar att det är fråga om ett unikt fynd.
– Dessutom ligger det väldigt fint i norra delen av Luleå hamn. Det är verkligen en fin dykupplevelse. Och det lokala intresset för Luleås sjöfartshistoria är stor. Så jag hade mycket hellre varit kvar uppe i Luleå, säger Andreas Olsson.
De täta årsringarna i timmret från vraket skvallrade om att virket fällts långt norrut och forskarna kunde därför gissa att fartyget var byggt i Luleåtrakten. Detta var extra spännande då man vet ytterst lite om äldre skeppsbyggeri i området.
Träprover skickades till Danmark för datering. Precis lagom till jul kom dateringen från Nationalmuseum i Köpenhamn. Metoden som använts vid dateringen kallas dendrokronologi. Genom att jämföra årsringar med referenser från kända fällda träd kan man se var och vilket år virket fällts. Den yngsta årsringen daterades till 1666 men experterna bedömer att trädet fällts i närheten av år 1700, skriver Sjöhistoriska museet i ett pressmeddelande.
– Nu kan vi börja titta i källorna för att se om vraket kan identifieras, säger marinarkeolog Jens Lindström från Sjöhistoriska museet, som har varit ansvarig för undersökningen på plats i Luleå.
Vraket som ligger på sex meters djup i Norra hamn berättar om okänd byggteknik. Den flata botten och det som finns kvar av sidorna är ovanligt kraftfullt byggda, som för att bära tung last, något mer än vad som i dag ryms i en långtradare.
Två mastfötter vittnar om att det varit ett seglande fartyg. Marinarkeologerna kunde också konstatera att fartyget verkar ha tömts på allt av värde innan det sjönk vilket talar för att det sänkts medvetet.
– Decennierna runt år 1700 flyttades Luleå dit där staden ligger i dag. Det krävdes fartyg av den här typen för att genomföra flytten och alla transporter inför uppbyggnaden. Kanske är det här fartyget har sin plats i historien, säger Jens Lindström.