Sedan gymnasieskolan gjordes om förra året tappar de yrkesinriktade programmen elever över hela landet, och en del program måste läggas ner helt, rapporterar SVT Rapport. I den nya gymnasieskolan ger yrkesprogrammen inte automatiskt behörighet att läsa vidare på högskolan.
– Många är osäkra på vad de ska göra senare och vill ha högskolebehörighet, säger Mikael Larsson, rektor på en gymnasieskola i Flen.
Utbildningsminister Jan Björklund ska i dag på en presskonferens presentera "nya initiativ om yrkesutbildning i gymnasiet".
Han gör det med vetskap om att det nya upplägget av yrkesprogrammen lett till att dessa tappat i förhållande till de högskoleförberedande programmen — så även inför denna höst. Visserligen har Skolverket ännu ingen samlad statistik över detta. Men enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är tendensen tydlig:
– Minskningen vi såg förra året består. Det finns ett undantag och det är inom Lapplands kommunalförbund, men där har de ju ett väldigt tryck på arbetsmarknaden, säger Mats Söderberg, utredare vid SKL.
Eleverna vill nämligen ha så många dörrar som möjligt öppna till senare högskolestudier.
– Det är kanske först under gymnasiet man bestämmer vad man vill arbeta med. Då väljer man ett generellt program, säger Mats Söderberg.
I debatten om det nya upplägget av yrkesprogrammen sägs det ibland att eleverna visst kan skaffa sig högskolebehörighet under gymnasietiden. Men riktigt så enkelt är det inte, säger Mats Söderberg.
– Man kan skaffa sig grundläggande högskolebehörighet, men ska man också ha behörighet för en viss sektor inom högskolan kan det tillkomma ytterligare behov. Det kan vara svårt att orka med att lägga på en massa kurser.
SKL har tidigare varnat för utvecklingen, fortsätter Mats Söderberg.
– Vi har sagt att rågången mellan yrkesutbildningar och högskoleutbildningar inte är så bred. Utvecklingen ligger mitt emellan, säger Mats Söderberg.
Svenskt Näringsliv har också varnat för en "olycklig utveckling" med syfte på att många företag saknar nyckelkompetens. I en debattartikel i Svenska Dagbladet förra veckan efterlyste utbildningsansvariga för 13 olika arbetsgivarförbund fler övergångar från gymnasieskolan till yrkeslivet. De vill både se fler platser i yrkeshögskolan och permanenta platser på yrkesvux, det vill säga yrkeskurser inom komvux.
Även SKL vill se fler övergångar mellan gymnasiet och arbetslivet:
– I det korta perspektivet behövs fler platser på yrkesvux för att klara personalbehovet. Och vi är också i behov av att eleverna på de högskoleförberedande programmen snabbt kan komma ut i exempelvis vård- och omsorgssektorn, säger Mats Söderberg.
Fackförbundet Byggnads anser att regeringen har skapat ett a- och b-lag och att man återinför högskolebehörigheten på yrkesprogrammen.
"Nu visar det sig att många låter bli av att välja yrkesutbildningarna för att man vill ha högskolebehörighet och inte hamna i ett b-lag med sämre möjligheter till framtida utveckling", skriver Byggnads ordförande Johan Lindblom i ett pressmeddelande.