Inga brott är så svårt att leda i bevis som terroristbrott om man får tro Tomas Lindstrand. Han jämför med mord – ett brott med mycket hög uppklarningsprocent.
– Om herr Andersson slår ihjäl herr Karlsson så är det ett en typ av brott som i allmänhet är enklare att utreda än ett terroristbrott. Det betyder inte att mordutredningar är enkla. (Se separat faktaruta).
Tolv personer har åtalats misstänkta för terroristbrott under de senaste tio åren, men bara två har fällts. Är det inte så att en åklagare ska väcka åtal bara då denne väntar sig en fällande dom?
– Ska man bara väcka åtal när det är klockrent, då skulle vi ha svårt att väcka åtal.
Är det någonting fel på terroristlagen?
– Det är inget juridiskt fel på den. I alla rättsstater och demokratier kräver man ordentligt med bevisning för att få någon fälld, och så ska det vara. Visst gick det undan när lagen kom till, men den är inte exempel på någonting slarvigt. Jag tycker inte att den har några allvarliga brister.
Hur stor är risken för att oskyldiga drabbas i jakten på terrorister?
– Det finns alltid en risk eftersom misstankegraden kan vara låg. Vad ska man göra istället? Ska man vänta tills attentatet genomförts? Vad ska man säga till de som förlorat anhöriga i ett attentat – ”Vi hade indikationer, men visste inte om attentatet skulle genomföras och gjorde därför ingenting”?
– Eftersom bekämpningen av terroristbrott i första hand handlar om att dessa ska förhindras måste utredningar om misstänkta starta på ett så tidigt stadium som möjligt. Med tanke på konsekvenserna får ett terrorattentat helt enkelt inte ske. Jag tror inte att det finns någon annan typ av brott där man i så hög grad som när det gäller terrorbrott försöker ”stämma i bäcken”. Misstankegraden är då förhållandevis låg (skälig misstanke eller sannolika skäl) eftersom man inte har så mycket att gå på. Man har inga brottsverktyg, man har ingen målsägande som lämnar en trovärdig berättelse, man har inte alla de spår som ett fullbordat brott kan lämna efter sig.
– I många fall har terrorbrott genom snabbt igångsatta och målmedvetet bedrivna förundersökningar kunnat förhindras. Det händer dock även att utredningar läggs ner utan att åtal väcks trots att alla tänkbara åtgärder vidtagits, inklusive tvångsmedel. De personer som varit misstänkta i dessa utredningar kan naturligtvis vara oskyldiga.
Hur värdesätter du hemliga tvångsmedel i förhållande till den personliga integriteten?
– Jag tycker att terroristbrott är ett av de mest berättigande brotten som finns när det gäller att använda hemliga tvångsmedel. Är det så att man kan skydda människor från att bli dödade, då måste man också göra det.
Är beviskraven lika höga för till exempel hemlig telefonavlyssning när det gäller misstanke om terroristbrott som vid andra brott?
– Beviskravet är mycket högre just på grund av kvalifikationsgrunderna. Dessutom ska du ju styrka att grundbrottet ägt rum.
– Ju allvarligare brott du åtalar, desto mer bevis kräver domstolen för att fälla. Det står ingenstans i lagen, men i praktiken är det så.
Vilka misstag har du begått?
– Jag har ingen kristallkula som jag kan titta i. Om det vid ett givet tillfälle råder vissa förutsättningar och man fattar ett beslut som bygger på dessa, ja då räknar jag inte det som ett misstag om det senare visar sig att förutsättningarna var andra än de vi trodde.
Det gick väldigt fel när tre oskyldiga greps misstänkta för att planera ett sprängdåd i centrala Göteborg?
– Det fanns förutsättningar för en skälig misstanke. Starka indikationer på en riktigt stor smäll i Östra Nordstan.
Vad var det för ”starka indikationer”?
– Det var vittnes- och spaningsuppgifter.
Hur ser du på det som hände?
– Det är klart att det är väldigt tråkigt för dem, tråkigt för mig och tråkigt för polisen.
Hur stort är USA:s inflytande över Säpos dagordning?
– USA är världens mäktigaste land. Det är klart att Säpo har mycket kontakter med USA. Under några år efter den 11 september fick vi väldigt många förfrågningar om hjälp.
Finns det inte en risk att ni går USA:s ärenden?
– Jag har en lag att luta mig emot. Det spelar ingen roll om det är Burma, USA eller Uganda som ber om hjälp – vi gör en självständig prövning: är det frågan om ett terroristbrott eller ej.
Varför anser du att Säpo bör få använda sig av signalspaning?
– Många brott planeras genom att de misstänkta har kontakt med varandra genom telefon eller genom Internet. Detta gäller även för dem som planerar terrorbrott. Genom reglerna i rättegångsbalken kan telekommunikation i Sverige avlyssnas. Terrorbrott är, som jag tidigare nämnt, ofta internationella. Planering och kontakter sker mellan misstänkta i olika länder. Genom signalspaning kan man avlyssna även samtal med merasom den svenska teleavlyssningen inte kan fånga upp. Signalspaningen kan därmed sägas komplettera avlyssning som sker med stöd av reglerna i rättegångsbalken.
– Sverige saknar i dag signalspaning för att utreda och förhindra terrorbrott. Vi är därför för vårt skydd beroende av att andra länder av eget intresse eller av ren välvilja ger oss information och varnar oss för eventuella attentat. Jag menar att signalspaningen är en viktig ”pusselbit” för att kunna förhindra terrorattentat. Det känns märkligt att ett självständigt land som Sverige för sitt beskydd på det här området frivilligt gör sig beroende av starkare länders goda vilja. Det finns också en risk för att informationen, om den överhuvudtaget lämnas, kommer senare än den skulle göra om Sverige hade en egen signalspaning.