1927
Olof Palme föds
Fadern Gunnar är vd för försäkringsbolaget Thule, modern Elisabeth tillhör en lettisk adelssläkt som flydde till Sverige 1915. En bror, Claës, en syster, Katarina.

1934
Sjuåringen blir faderlös
Sommaren detta år förlorar Palme först sin farfar, sedan sin far. Somrarna tillbringar släkten på morföräldrarnas gods Skangal i Lettland.

1947
Studier och resor i USA
Efter militär­tjänsten beger sig Palme västerut. Både framtids­optimis­men och fattig­­domen gör starka intryck och påverkar hans politiska uppfattning.

1949
Tjeckiskt äventyr
I Prag träffar Palme människor på flykt undan säkerhetspolisen. Han ingår skenäktenskap med Jelena Rennerova för att hon ska kunna lämna landet.

1951
Juridik och studentliv
Palme blir jur kand vid Stockholms universitet och utnämns året efter till ordförande för Sveriges förenade studentkårer.

1953
Erlanders pojk
Under en resa i Asien får Palme se verklig attig­dom. Han blir medlem i socialdemokraterna ch anställs som statsminister Tage Erlanders assistent.

1956
Lisbet blir fru Palme
Psykologen Lisbet Beck-Friis och den fyra år äldre Palme träffas på en skidresa i fjällen 1952 och gifter sig fyra år senare.

1957
Dags för riksdagen
Erlander ser en politisk framtidsman i Palme och ser till att han hamnar på valbar plats till första kammaren. Palme utmärker sig snart som en orädd talare.

1958
Tillökning i familjen
Paret Palmes förste son Joakim föds. Tre år senare får de Mårten och 1968 föds deras tredje son, Mattias.

1963
Debut i regeringen
Den 18 november svär Palme eden inför kungen. Titeln lyder konsultativt statsråd, vilket innebär att han förblir Erlanders närmaste man utan eget departement.

1965
Ett eget departement
Palme utses till kommunikationsminister. Två år
senare blir han chef för utbildningsdepartementet.

1968
Student­revoltens år
På det ockuperade kårhuset i Stockholm möter Palme protesterande studenter. Han demon­strerar tillsammans med Nordvietnams ambassadör.

1969
Erlanders efterträdare
Efter 23 år som statsminister och partiordförande avgår Tage Erlander och efterträds av Olof Palme. I Malmfälten utbryter en stor gruvstrejk.

1972
Talet som upprör USA
Ett tal där Palme fördömer bombningarna av Hanoi skapar kris i förbindelserna med USA. LO lanserar förslaget om löntagar­fonder.

1973
IB-affären skakar s
När spionorganisationen IB avslöjas förnekar Palme att åsiktsregistrering förekommer. Blocken blir lika stora i valet, så lotten får avgöra vissa riksdagsbeslut.

1976
Borgerlig valseger
Palme avgår och Thorbjörn Fälldin, centern, blir statsminister. I regeringen ingår också moderaterna och folkpartiet.

1979
Olyckan i Harrisburg
Fälldin bildar en ny treparti­regering efter en borgerlig valseger. Harrisburg­olyckan i USA gör att Palme stöder att kärnkrafts­frågan avgörs i en folkomröstning.

1980
Medlare i Mellanöstern
Linje 2, som s stöder, får störst stöd i folkomröstningen om kärnkraften. Palme blir FN-medlare i kriget Iran-Irak och leder en kommission för nedrustning.

1982
Tillbaka som statsminister
Socialdemokraterna vinner valet och Palme får bilda regering efter sex år i opposition.

1983
Löntagar­fonder till sist
Efter många års strid säger riksdagen ja till löntagarfonderna. Frågan har drivits av facket och Palme tvivlar. Syftet är att öka löntagarnas makt över företagen.

1986
Olof Palme mördas
Sveriges stats­minister skjuts till döds i hörnet Sveavägen-Tunnelgatan i centrala Stockholm kl 23.21 den 28 februari. Hans hustru Lisbet skottskadas.

Holmér leder spaningarna
Länspolismästaren i Stockholm, Hans Holmér, (bilden t h) beslutar att själv leda spanings­arbetet, vilket han får stark kritik för.

33-åringen misstänkt
Victor Gunnars­son, den s k 33-åringen, grips men släpps efter en vecka. Han flyttar senare till USA där han mördas i ett svartsjukedrama 1995.

1987
Razzia mot kurderna
Holmér misstänker terroriststämplade PKK och 20 kurder tas in till förhör. Samtliga släpps och Holmér lämnar utredningen efter en konflikt med åklagarna.

1988
Carlsson- affären
Justitieminister Anna-Greta Leijon avgår sedan det avslöjats att bok­förläggare Ebbe Carlsson (bilden) bedrivit egna spaningar efter Palmes mördare. Även rikspolischefen Nils-Erik Åhmansson avgår.

Pettersson anhållen
Den kriminellt belastade missbrukaren Christer Petters­son från Sollen­tuna anhålls som misstänkt för mordet.

1989
Tingsrättens dom: skyldig
Efter att Lisbet Palme pekat ut Pettersson i en vittneskonfrontation (nr 3 på bilden t h) döms han den 27 juli till livstids fängelse för mordet på Olof Palme.

Hovrätten: Icke skyldig
Lisbet Palmes vittnesmål räcker inte för fällande dom, anser hovrätten som frikänner Pettersson den 12 oktober.

1990
Polischefer dömda
Hans Holmér och två chefer på Säpo fälls för att de buggat, d v s olagligen avlyssnat, kurder under spaningarna efter Palmes mördare.

1995
Cedergren träder fram
Spelklubbs­ägaren Sigge Cedergren berättar för polisen att han lånat ut en revolver av typen Smith & Wesson .357 till Christer Pettersson i slutet av 1985.

1997
Tingströms testamente
Pettersson pekas ut som mördaren i den livstidsdömde "bombmannen" Lars Tingströms testamente - som skrivits av advokaten Pelle Svensson.

Sydafrika- spåret
Enligt uppgifter från f d agenter skulle syd­afrikanska säkerhets­tjänsten ha mördat Palme p g a dennes stöd till frihets­rörelsen ANC.

1998
HD-nej till ny rättegång
Nya vittnen har trätt fram och Riksåklagaren anser att Christer Pettersson skulle kunna fällas i en ny rätte­gång. Högsta domstolen avslår dock resnings­ansökan.