I oktober i år gör EU ett försök att bryta dödläget efter Irlands nej till Lissabonfördraget. Irlands regering får sommaren på sig att fundera. Men problem i Tjecken gör att toppmötet inte direkt manar övriga länder att fortsätta ratificera fördraget.
EU:s stats- och regeringschefer ägnade sin middag på torsdagen åt att diskutera den ratificeringskris som uppstått sedan de irländska väljarna röstat nej till EU:s nya regelbok Lissabonfördraget. Diskussionen drog ut på tiden, och det hann bli midsommarafton innan presidenter och premiärministrar till sist bröt upp från middagsbordet.
Vid middagen redogjorde Irlands premiärminister Brian Cowen för läget i hemlandet. Hans budskap att han ännu inte var redo att dra några färdiga slutsatser om vad irländarna röstat nej till och därför inte kunde säga hur krisen kan lösas.
- Utgångspunkten var att ställa sig fråga vad det var det irländska folket röstade nej till. Det är ganska tydligt att det är väldigt mycket frågor som varit uppe i luften, konstaterade statsminister Fredrik Reinfeldt vid en pressträff efter midnatt.
Och i det förslag till slutsatser från toppmötet som lades fram på midsommaraftons morgon konstaterar man att "det behövs mer tid för att analysera situationen". Den irländska regeringen ska "aktivt samråda" både på hemmaplan och med övriga EU-länder för att föreslå en gemensam lösning.
Vid ett toppmöte i oktober tar man upp frågan igen "för att överväga vägen framåt".
Det blir inte fråga om nya, omfattande fördragsförhandlingar, sade Fredrik Reinfeldt:
- Det finns en bred enighet om inte återföra Europa till ett tillstånd av institutionella diskusisioner, nya långa tider av inre navelskådande som kommer att minska ner möjligheten att politiskt agera i viktiga frågor som klimatfrågan, internationell brottsbekämpning, jobbskapande åtgärder.
Men för att Irlands nej ska förbli ett irländskt problem måste övriga medlemsländer ratificera Lissabonfördraget. 19 länder har redan gjort det, och toppmötet förväntades komma med en maning till övriga länder att gå vidare.
Men Tjeckien ville inte ha en sådan uppmaning. I Tjeckien, vars EU-skeptiske president Vaclav Klaus dödförklarat Lissabonfördraget, finns nämligen problem i processen. Den tjeckiska senaten väntar på ett beslut i den tjeckiska författningsdomstolen.
- Om omröstningen ägde rum i dag skulle jag inte satsa hundra kronor på utfallet, sade Tjeckiens premiärminister Mirek Topolanek på torsdagen.
Det alternativ som de flesta hoppas på är sannolikt att analysen av den irländska omröstningen gör att det går att hitta löften till irländarna som skulle kunna ge ja i en ny folkomröstning.
Nästa år hålls val till EU-parlamentet i juni. Om Lissabonfördraget till sist får ja från Irland borde det helst träda i kraft före valet eftersom fördraget både minskar antalet EU-parlamentariker och påverkar proceduren för att utse ordförande i EU-kommissionen.
Men det skulle förutsätta att Irlands ja var klart redan i mars, något som just nu verkar högst osäkert om det går att nå.
Därför förutsätter ovissheten inom EU.
Lissabonfördraget innebär bland annat att EU får nya befattningshavare - en president och en ny chef för unionens utrikes agerande. Det ändrar röstreglerna och inför beslut med kvalificerad majoritet på nya områden, bland dem samarbetet om brottsbekämpning.