Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Nyheter

Toppmilitär varnar för ökat spionage

”Vi satsar mer än vi gjort tidigare på information i säkerhetsskyddsfrågor”, säger Mustchefen Gunnar Karlson. En del av satsningen är varningsaffischerna som nu sprids inom försvaret. Bilden på Gunnar Karlson togs i Visby under Almedalsveckan då han bodde på ubåtsräddningsfartyget ”Belos”.
”Vi satsar mer än vi gjort tidigare på information i säkerhetsskyddsfrågor”, säger Mustchefen Gunnar Karlson. En del av satsningen är varningsaffischerna som nu sprids inom försvaret. Bilden på Gunnar Karlson togs i Visby under Almedalsveckan då han bodde på ubåtsräddningsfartyget ”Belos”. Foto: Roger Turesson

Spionaget mot det svenska försvaret ökar. Försvarsmaktens personal kartläggs av främmande makt, bland annat med hjälp av Facebook. Det säger Gunnar Karlson, chef för den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, som manar till skärpt vaksamhet.

– Vi ser definitivt en ökande trend och ett ökat intresse för vår verksamhet. Man får inte vara oskuldsfull. Det pågår underrättelse­inhämtning mot Försvarsmakten, mot dess personal och mot verksamheten. Det måste man vara medveten om och man måste anpassa planering och verksamhet därefter, säger Gunnar Karlson.

Som chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten har generalmajor Karlson det högsta ansvaret för försvarets säkerhetstjänst, som skyddar mot olaga intrång och mot spioner. Must har en budget på 740 miljoner kronor per år och mer pengar ska det bli under fem år framöver, enligt riksdagens försvarsbeslut från i juni.

Det största hotet är Ryssland, enligt Säkerhetspolisen. ”Rysslands spionage i och mot Sverige är mycket omfattande. Det har dessutom ökat i anslutning till kriget i Ukraina”, enligt Säpos senaste årsrapport. På andra plats kommer Kina och sedan Iran, enligt Säpo.

– Vi och Säpo har ett mycket nära samarbete. Så det som är den enes lägesuppfattning är också den and­res, säger Gunnar Karlson, som inte själv vill namnge länderna: ”Vi vill inte att de ska veta i vilken ordning vi upptäckt vad de gör.”

Säpo pekar däremot särskilt ut den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Det är en del av den ryska krigsmakten som enligt Säpo bedriver krigsförberedelser mot Sverige. ”På olaglig väg – och i skydd av diplomatiska skenbefattningar – samlar ryska underrättelse­officerare in information om det svenska försvaret”, slår Säpo fast.

Det skärpta säkerhetsläget inträffar samtidigt som försvarets huvuduppgift enligt vårens försvarsbeslut ändras. Man går från fredsinsatser utomlands till försvar av nationens territorium. Därmed ökar också spionaget:

– I och med att vi numera har mer nationell försvarsplanering har vi ju också mer som behöver hållas hemligt. Det gäller både hoten mot oss och det som är skyddsvärt, säger Gunnar Karlson.

Under det kalla kriget kartlades svenska försvarets nyckelpersoner, som officerare och flygvapenpiloter, av Warszawapakten. Det skedde genom tavelförsäljare som knackade på hemma hos personalen och kartlade deras bostäder. Syftet antogs vara att lamslå försvarets mobilisering och skapa kaos genom att likvidera personerna vid ett krigsutbrott.

– Den stora skillnaden mot i dag är alla möjligheter som sociala medier och cybersfären ger att kartlägga människor. Det är kanske mindre behov i dag av att knacka på dörren. Man kan knacka på Facebookkontot i stället, säger Gunnar Karlson och tillägger:

– Som anställd i Försvarsmakten ska man tänka efter vilka uppgifter man lägger ut i sociala medier. Det finns faktiskt anledning att påminna om att den informationen kan också främmande makt ta del av. De gör det, och de kan, ursäkta klyschan, lägga pussel.

Just klyschan ”Spionen lägger pussel ... Behåll din bit!” fanns under det kalla kriget tryckt på tändsticksaskar som delades ut till försvarets personal. Och nu varnar Försvarsmakten åter för spioner. Det sker i form av pdf-bilder som sprids elektroniskt till förbanden som får trycka upp affischerna. Där manas till försiktighet med mobiler, surfplattor och ryktesspridning.

– Vi lägger mer kraft på att informera medarbetarna om vikten av att hålla på sekretessen, bekräftar Gunnar Karlson.

Teknikutvecklingen på it-området gör också att Försvarsmakten utsätts för ständiga datorintrång.

– Det som framför allt är mitt bekymmer är hur man försöker komma åt den verkligt skyddsvärda informationen. Det ökar från främmande makts underrättelse- och säkerhetstjänster. Det är aktörer som uthålligt och med stor bredd söker information, berättar Gunnar Karlson.

I höstas utsattes Stockholm skärgård för en konstaterad undervattenskränkning. Vad är motivet till att gå in med främmande ubåtar i svenskt vatten?

– Man kan se en handfull olika motiv som ju inte är ömsesidigt uteslutande. Det kan handla om att pröva tekniska system, att kartlägga svenska hydrografiska förhållanden, att leta efter svenska skyddsvärden av olika slag. Det kan naturligtvis – även om det väl är det minst sannolika – handla om att helt enkelt se hur långt man kan gå utan att bli upptäckt, alltså att testa vår förmåga att detektera den här typen av verksamhet, svarar Gunnar Karlson.

I maj sattes du upp på en rysk lista med personer som inte får åka till Ryssland. Hur känns det att bli utpekad som anstiftare av statskupp i Ukraina?

– Det var något oväntat att bli upptagen på en lista av det skälet. De praktiska konsekvenserna är ju inte särskilt stora för min del. Jag har inte planerat att i den här befattningen resa till Ryssland. I övrigt är mitt intryck att den där listan är hopkommen på ett sätt som är väldigt svårt att få en sammanfattande bild av. Vad är det som gör att just dessa drygt 80 personer finns på denna lista? Där finns en handfull underrättelsechefer från andra länder: Polen, Storbritannien och ytterligare något.

Det kanske är ett gott betyg?

– Ja, jag väljer ibland att betrakta det så.

Uppfattar du Rysslands upprustning som ett hot?

– När man diskuterar hot brukar man säga att det är en kombination av förmåga, avsikt och tillfälle. Ryssarna berättar gärna och med stolthet hur mycket bättre deras militära förmåga blir. Det blir den också. Man satsar stora belopp, tillför ny materiel, genomför en mer avancerad övningsverksamhet och får en bättre militär förmåga. På kärn­vapenområdet har ryssarna en global räckvidd och är i paritet med USA. Vad gäller konventionella vapensystem vill Ryssland kunna agera i närområdet. Nyckelfrågan är hur långt från ryska gränsen som deras närområde sträcker sig. Tittar man på de stridskrafter som finns i vår närhet så har många av dem räckvidder som täcker även Sverige.

Sover du gott om natten?

– Det är en klassisk fråga och jag brukar svara att min nattsömn är en usel indikator på någonting för jag sover nästan alltid väldigt gott. Sover jag dåligt, då är det riktigt, riktigt kärvt. Men mina nätter är fortfarande lugna.

– Vi ska vara uppmärksamma på vad som händer och vi måste naturligtvis göra rätt saker med anledning av det. En dam frågade mig häromdagen om hon skulle sälja sitt sommarhus på Gotland men jag kunde lugna henne med att chefen för Must och hans fru äger ett sommarhus på Gotland och vi bygger till det.

Med ett skyddsrum?

– Nej, det är inte ett skyddsrum. Då hade det kanske varit anledning till oro.

Fakta. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, har två huvuduppgifter.

  1. Den ena är utrikes försvarsunderrättelsetjänst (som samlar in information).
  2. Den andra är säkerhetstjänst (som ska skydda Försvarsmaktens hemligheter).

 

  • Must får uppdrag från både regeringen och Försvarsmakten och Must-chefen rapporterar direkt till regeringen. Personalstyrkan är hemlig, med undantag av Sveriges 37 försvarsattachéer.
  • Budgeten uppgår under 2015 till 741 miljoner kronor. Enligt riksdagens försvarsbeslut ska Musts anslag åter öka, en höjning med 30 miljoner kronor/år till och med 2020.
Personfakta. Gunnar Karlson

Gunnar Karlson är 58 år, generalmajor och född i Karlskrona.

Värnpliktig vid I 11 i Växjö, har tjänstgjort i svenska bataljonen i Bosnien, som OSSE-observatör i Tjetjenien, två år i Bryssel för försvarsdepartementet samt två år på UD.

Gunnar Karlson talar engelska och franska och kan göra sig förstådd på ryska.

Fördjupning. Två obekväma frågor

Två frågor som chefen för Must ogärna svarar på. Stora delar av Musts verksamhet är topphemlig vilket gör det svårt att få precisa svar.

  1. Sveriges försvar har egna hemliga underrättelseagenter. De arbetar inom Kontoret för särskild inhämtning, KSI, vad kan du säga om det?
    – Det finns tre saker man kan säga om KSI. Det första är att det finns, det andra att det heter så och det tredje att det ingår i Must. Och där tar informationen om KSI slut.
    – Skälet är att i KSI finns förmågor som vi inte vill att någon ska veta någonting närmare om. Därför ger vi inga ledtrådar alls.
  2. En av Musts uppgifter är att motverka terrorism. Innebär det att ni har personal i terrorhärjade områden?
    – Hur vi inhämtar vår information tillhör det som vi avstår från att kommentera.
    – När det gäller terrorismen är vårt internationella samarbete en viktig utgångspunkt för utbyte av information.
Rättelse 2015-07-11 07:22
I en tidigare version av artikeln var siffran över Musts budget felaktig.