Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Trädgårdsstaden blommar upp

Nybygge med klassisk förebild. Botkyrkas nya bostadsområde är planerad med den klassiska svenska trädgårdsstaden som förebild.
Nybygge med klassisk förebild. Botkyrkas nya bostadsområde är planerad med den klassiska svenska trädgårdsstaden som förebild. Other: Sam Stadener
Efter nästan ett sekel i malpåse går den klassiska trädgårdsstaden mot en renässans. Jenny Hülphers och hennes familj föll direkt för den småstadslika, gröna atmosfären i nybyggda Tullinge trädgårdsstad.

Området ett par mil söder om Stockholm i Botkyrka kommun är ett av flera trädgårdsstadsprojekt som är på gång runt om i landet. Kommuner och stadsplanerare har dammat av ett hundraårigt stadsbyggarideal, där målet är småstadslika, vackert planerade områden med blandad bebyggelse, fina gator och mycket grönt.

- När man tar upp den här gamla tråden igen blir det nästan som nytänkande, säger arkitekt Kjell Forshed, som gjort underlagen till detaljplanerna i flera av de nya trädgårdsstäder som planeras, bland annat den i Tullinge.

Trädgårdsstaden var barnet som slängdes ut med badvattnet när funktionalismen på allvar slog igenom på 30-talet. Allt sedan dess har förorten, med trafikseparering och hus vända från gatan, brett ut sig i de flesta svenska kommuner. Men det man hann bygga dessförinnan, som exempelvis Gamla Enskede i Stockholm från 1908 och Änggården i Göteborg från 20-talet, hör fortfarande till de populäraste bostadsorterna i städerna.

- Vi vet att trädgårdsstaden i sin rätta tappning är väldigt omtyckt, säger Kjell Forshed.

I trädgårdsstaden ska det finnas liv på gatan. Husens dörrar vetter direkt ut mot gatan på ett stadsmässigt sätt, medan den privata trädgården är placerad på husets baksida. Gemensamma mötesplatser som parker och torg är ett annat karaktärsdrag.

Dessa tankar har präglat också detaljplanen i Tullinge, där det nya bostadsområdet bildar ett slags centrum för den omkringliggande villabebyggelsen.

Den trädplanterade huvudgatan löper förbi den nya grundskolan följt av en rondell i vars mitt Botkyrka kommun nu anlägger en park. Längs gatan ligger radhus i två plan med trädgårdar som vetter mot kvarteren innanför. Där byggs både parhus och villaliknande flerfamiljshus. Första etappen börjar bli klar och rymmer 100 bostäder, färdigbyggt ska området bestå av 320 bostäder. Husen byggs av Skanska, JM och HSB.

Jenny Hülphers och hennes familj hamnade i Tullinge av en slump. De åkte förbi, tyckte det var fint och blev nyfikna. Så småningom slog de till och sedan i somras bor de i ett av radhusen längs huvudgatan.

- Jag fick en Bullerbyvision av att gå omkring här. Husen ligger tätt, men det är ändå privat. Det kommer att bli jättebra när det är färdigt, säger Jenny Hülphers.

Både hon och hennes man föll för omsorgen som området ger uttryck för. De olika husen har både egen karaktär och gemensamma drag. Innan bostäderna säljs planteras häckar, träd och gräsmattor och detaljer som gatubelysning och grindstolpar är valda med omsorg.

- Det märks att det inte bara har råkat komma upp lite hus hur som helst. Det känns skönt att någon har tänkt till redan från början, säger Göran Hülphers.

En bostadsrätt på 114 kvadratmeter i något av Skanskas radhus kostar knappt 1,1 miljon kronor och har en månadsavgift på nästan 5 000 kronor.

Erika Wörman är Skanskas arkitekt i området. Liksom Kjell Forshed är hon en av dem som under många år pläderat för trädgårdsstadens fördelar. Själv ligger hon bakom flera andra områden som också är på gång, bland annat Backa utanför Helsingfors i Finland och Biskopshagen i centrala Växjö, som börjar byggas under hösten. Stadsplanering är en långsam rörelse. Det kan ta över ett decennium från det att ett nytt område börjar diskuteras tills husen står färdiga. I början av 90-talet byggdes några trädgårdsstadsinspirerade områden, som Husie i Skåne och Eklanda utanför Göteborg. De får nu flera uppföljare.

- Det finns ett enormt intresse för trädgårdsstäder i dag. Det har mognat i tio år och nu börjar äpplena falla ner, säger hon.

Erika Wörman brukar jämföra trädgårdsstaden med en svensk småstad, som Sigtuna eller Trosa.

- Det finns en polaritet mellan det offentliga och det privata. På gatan träffar man sina grannar, samtidigt kan man gå naken i sin trädgård. Det är både skönt och kul och så kommer det att bli i Tullinge, säger hon.

Men precis som i andra nybyggda bostadsområden är det svårt att från början få in handel och arbetsplatser. I Silverdal i Sollentuna, som är den andra nya trädgårdsstaden som är på gång i Stockholmsområdet, hade kommunen tänkt sig en salig blandning av bostäder och kontor. Hittills är det dock bara bostäder som byggbolagen brytt sig om att bygga.

- I det som byggs nu finns inte en enda arbetsplats med, ändå har vi en detaljplan som tillåter att man blandar hur mycket som helst. Ett problem, som vi ser, är att byggbolagen internt är uppdelade mellan bostäder och kommersiella fastigheter. Det upplever vi som gammalmodigt, säger Jan Enfors, stadsarkitekt i Sollentuna.

I Tullinge kommer det att finnas butikslokaler i bottenvåningen i de hus som Skanska bygger närmast centrumparken i nästa etapp. De kommer dock att säljas som bostäder, men ska enkelt kunna göras om till butik den dag det finns en marknad för det.

- Vi skapar förutsättningar för att det ska kunna bli en levande stadsdel, mer kan vi som arkitekter inte göra, säger Erika Wörman.

Fakta/trädgårdsstaden

Trädgårdsstadstanken var från början ett socialt projekt för att förbättra industriarbetarnas bostäder i 1800-talets England. Idéerna tolkades av arkitekter som en småstadsliknande bebyggelse med gator, torg och parker kombinerade med låga hus försedda med egna trädgårdar. Här skulle arbetarklassen kunna odla både äpplen och den egna och kollektiva självkänslan.

Den sociala idén innefattade också att göra det ekonomiskt möjligt för arbetare att bo bra. Det var därför Stockholms stad vid förra seklets början upplät mark med tomträtt i exempelvis Gamla Enskede och Bromma.

Exploateringen i en trädgårdsstad är lägre än i den traditionella stenstaden, men högre än i dagens villaförorter.

Bild

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.