Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

USA-valet

Allt du vill veta om USA-valet men inte vågat fråga

01:50. Sanna Torén Björling: Så funkar valet i USA.

Varför är vissa stater viktigare än andra, hur ser valsystemet ut och vad påverkar valdeltagandet?  DN:s USA-korrespondent Sanna Torén Björling reder ut elva frågor om presidentvalet i USA. 

Foto:

När är valet?

Presidentvalet i USA hålls tisdagens den 8 november 2016, en vardag.

 

 

Foto:

Hur går det till att rösta?

Drygt 220 av USA:s 320 miljoner invånare har rösträtt, det vill säga är arton år fyllda och amerikanska medborgare. Men för att rösta måste man också registrera sig. Det har 146 miljoner amerikaner gjort. Det är möjligt att rösta i förväg. Rösträkningen går till på olika sätt i olika delstater vilket ibland skapar stora problem. 

Foto:

Hur många röstar?

Valdeltagandet i USA är ofta lågt i jämförelse med många andra demokratier i väst. Vanligen ligger det mellan 50 och 55 procent.

Valdeltagandet varierar stort hos befolkningen och ökar med ålder, utbildningsnivå och inkomst.

Foto:

Vinner den presidentkandidat som får flest röster, eller hur går det till?

I princip. Men väljarna röstar inte på en presidentkandidat, utan på elektorer. Det finns 538 elektorer, fördelade i proportion till befolkningen i en delstat. För att vinna krävs 270 elektorer.

I nästan alla delstater går elektorerna till den kandidat som fått flest röster, i ett majoritetvalssystem (”vinnaren tar allt”).

Vanligtvis är det bara i ett fåtal delstater som utgången är oviss, i så kallade swing states (se mer nedan).

Systemet leder till att en kandidat kan vinna (få flest elektorer) utan att få flest röster i landet som helhet. De minsta delstaterna får relativt sett större tyngd än de stora sett till folkmängden.

År 2000 vann George W Bush presidentvalet mot Al Gore, trots att den sistnämnda fått fler röster; men det var i första hand resultatet av turerna kring en katastrofal rösträkningsprocedur i Florida att göra, än på att det verkligen skulle vara så.

Foto:

Varför är vissa stater viktigare än andra?

Just på grund av hur elektorerna fördelas. I de runt 40 delstater där ett parti har en majoritet röster kan den kandidaten räkna med att få samtliga elektorer därifrån – det spelar ingen roll hur stor marginalen är.

Det är i det tiotal delstater där läget är jämnare som valet i praktiken avgörs – så kallade swing states (se ovan).

Det märkliga valåret 2016 har förändrat läget i några  av de delstater som normalt är swing states, medan utgången i andra har blivit mer osäker. Blir valutgången jämn kan tungan på vågen utgöras av stödet för svagare kandidater, som libertarianen Gary Johnsoneller De grönas Jill Stein. Traditionella swing states är: Colorado, Florida, Iowa, Nevada, New Hampshire, North Carolina, Ohio, Virginia. Inför årets val är utgången oviss även i Pennsylvania, Wisconsin, Michigan, Arizona och Georgia.

Foto:

Varför får inte alla, till exempel fängelsedömda, rösta?

Alla som är 18 år och amerikanska medborgare har rösträtt. Undantaget är de som dömts för brott som inte är ringa, och som sitter i fängelse. Endast i två delstater (Vermont och Maine) får interner rösta. I olika grad begränsas eller förbjuds rösträtten även för de som är frivilligt frigivna och har avtjänat sina straff.

I dag berörs sex miljoner amerikaner av reglerna, eller 2,5 procent av valmanskåren. Fördelningen är skev: 7,7 procent av afroamerikanerna saknas rösträtt på grund av detta.

En debatt om att den som är frigiven bör få rösta pågår på många håll.

Foto:

Varför sägs det att minoriteter som svarta och latinos missgynnas i valet?

Ofta säger man att minoriteter drabbas hårdare av skärpta vallagar, som inte reglerar rätten att rösta utan kraven runt omkring. Det handlar om vilka typer av id-kort som accepteras; antal vallokaler och deras öppettider; möjligheterna att registrera sig och förtidsrösta, och så vidare. Eftersom valet sker en vanlig vardag blir bökiga regler ett större hinder för personer med låg inkomst och arbeten som kräver lägre utbildning, som ofta är mindre flexibla.

Minoriteter är överrepresenterade bland fattiga och låginkomsttagare.

Afroamerikaner missgynnas också på grund av reglerna kring fängelsedömda.

Gruppen latinos är som helhet mycket yngre än befolkningen i stort. På en del håll finns en debatt om huruvida antalet representanter per distrikt ska avgöras av befolkningen som helhet, eller av antalet röstberättigade.

Man kan tillägga att medan vita och afroamerikaner röstar i ungefär lika hög grad, är valdeltagandet bland latinos och asiater betydligt lägre.

Foto:

Hur viktiga är de fyra tv-debatterna för utgången av presidentvalet?

Det återstår att se. De anses av medierna vara enormt viktiga – den första förväntas dra rekordpublik – men frågan är hur många som verkligen kommer att byta sida i ett val som redan är enormt polariserat. Samtidigt kan de som inte bestämt sig för om de verkligen ska rösta alls, eller som överväger att rösta på en tredje kandidat, påverkas av en debatt.

Man måste också hålla dörren på glänt för att något verkligt oförutsägbart sker – ett misstag, en lyckträff – som kan påverka opinionen. Det kan ske också under de svallvågor som säkerligen följer på debatten.

Foto:

Varför talas det om att väljarna röstar mot endera Hillary Clinton eller Donald Trump och inte för sin favorit?

Aldrig tidigare har båda kandidaterna i ett presidentval varit så illa omtyckta. Många republikaner har svårt för Donald Trump (en del tar helt avstånd från honom), men vill för sitt liv inte se Hillary Clinton i Vita huset, en person de uppfattar som falsk och lögnaktig.

På samma sätt är entusiasmen för Hillary Clinton måttlig inom stora grupper av väljare, också på vänsterkanten.

Hon ses som en karriärpolitiker med mjölbaggar i sin påse. För många av dem är skräcken för att nästa president kan heta Trump större än motviljan mot Clinton.

Valet har kommit att kallas ett ”hålla-för-näsan-val”. Frågan för många är vilken kandidat som luktar mest skunk.

Foto:

Kommer Donald Trump verkligen kunna bygga en mur mot Mexiko om han vinner valet?

Nej. Av de långa sträckor längs USA:s södra gräns där inget staket finns i dag är stora delar oländiga och svårtillgängliga. Att bygga en mur där skulle innebära en massiv infrastrukturinvestering, en enorm juridisk och politisk apparat och kosta många miljarder dollar.

Foto:  

Röstar man inte till kongressen och senaten också?

Jo. Parallellt med presidentvalet väljs kandidater till kongressens bägge kammare; senaten och representanthuset. Samtliga stolar i representanthuset står på spel i årets val och var tredje i senaten. 

Representanthusets 435 ledamöter väljs på tvååriga mandat, och en tredjedel av de 100 senatorerna (de väljs på sex år, med en tredjedel uppe vartannat år).

I senaten sitter två senatorer från varje delstat. Alla stater har rätt till minst en representant i Representanthuset. Antalet motsvarar varje delstats befolkningsmängd. 

Vilket parti som dominerar i kongressen har stor betydelse för presidentens handlingsutrymme.

Valkampanjerna bedrivs parallellt med presidentvalskampanjen, och i flera delstater är loppet jämnt.

I dag kontrolleras hela kongressen av Republikanerna, men Demokraterna har möjlighet att få majoritet i senaten. Republikanerna har dock en relativt säker sits i representanthuset.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.