USA-valet

Experter: Trump och Clinton svåra att stoppa

01:07. DN:s USA-korrespondent Sanna Björling sammanfattar supertisdagens valresultat och vad som händer efter denna dag.

Kampen om att bli USA:s nästa presidentkommer kommer stå mellan Donald Trump och Hillary Clinton. Det menar flera experter efter supertisdagens valresultat. Samtidigt växer missnöjet mot Trump inom det egna partiet.

– De bygger upp en pakt för att misskreditera Trump och det ska bli intressant att se hur det utvecklar sig, säger Ian Higham, doktorand på Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

Donald Trump och Hillary Clinton blev nattens stora vinnare i primärvalets ”Super Tuesday”, och allt tyder på att de kommer stå mot varandra som kandidater till presidentposten i valet i november.

Foto: Afp/GettyFoto: AFP/Getty

Clinton tog hem sju delstater medan hennes rival Bernie Sanders vann fyra för Demokraterna. För Republikanerna vann Ted Cruz i två delstater och Marco Rubios i en – i alla andra tog Trump hem segern.

Även om det är många primärval kvar brukar den som vinner supertisdagen vinna nomineringen i partiet.

– Det är svårt att stoppa dem. Men man kan aldrig veta till hundra procent innan det är över, säger Paul Lappalainen, amerikansk och svensk jurist som är insatt den amerikanska valrörelsen.

De andra kandidaterna, Bernie Sanders, Ted Cruz och Marco Rubio, har fortfarande en chans även om den är liten.

– Det är 26 stater kvar som ska rösta i mars, säger Ian Higham, och framhåller Sanders oväntade seger i flera stater över Clinton som exempel.

– Sanders chanser är minimala men han har tillräckligt med stöd och kampanjmedel för att kunna stanna i racet, säger han.

Samtidigt visade nattens resultat att Hillary Clinton har en betryggande ledning och förmåga att vinna minoritetsbefolkningens röster, och då särskilt i södern.

– Tisdagen visade att hon är den enda som kan göra det och att hon därför kommer vinna flera stater, säger Ian Higham.

Hillary Clinton framstår således som demokraternas ohotade kandidat. Mer osäkert är det för republikanernas Donald Trump som trots sitt segertåg hittills i primärvalet kan fällas av sitt eget parti, menar experterna som DN pratat med. Att han skulle bryta sig ur partiet och köra sitt eget race är dock osannolikt.

– Om han vore en normal kandidat skulle man kunna säga att det är avgjort nu när han har tillräckligt många delegater för att bli nominerad. Samtidigt har han enormt mycket motstånd inom etablissemanget i partiet. Men att helt stoppa honom går inte. Han har ett stort försprång redan nu även om han inte har alla primärval som behövs, säger Paul Lappalainen.

Statsvetaren och USA-experten Frida Stranne ser inte heller att det går att stoppa Trump.

– Nu talar man om på riktigt att han är republikanernas troliga kandidat. Alla är chockade över detta, säger hon.

Stranne menar att republikanerna sitter i rävsax - att försöka hindra Trump med sitt breda väljarstöd skulle ytterligare spä på folks politikerförakt.

– Ju mer stöd det är för Trump desto svårare är det att göra något åt detta, säger hon.

I stället kommer partiet tvingas förhålla sig till hur det ska hantera den impopulära näringslivsmagnaten. Trumps oberäknelighet och sätt att stöta sig med olika grupper kan dessutom göra honom till en lätt måltavla i valet där han riskerar att göra dåligt ifrån sig som deras presidentkandidat.

– Demokraterna kommer att föra en kampanj mot honom som visar att han är en oberäknelig person som kan starta ett kärnvapenkrig och säga vad som helst. Han kan framställas som väldigt farlig, säger Paul Lappalainen.

Foto:

Hillary Clinton kan å sin sida räkna med att bli attackerad för bristande trovärdighet och för korrupta kampanjmedel. Enligt Frida Stranne personifierar Clinton makteliten i Washington hos väljarna, vilket kan gynna Trump.

– Hillary Clinton väcker mycket antipati. Många gillar inte Trump men de vill ändå inte rösta på henne.

Donald Trump har sin största väljarbas hos arbetarklassen, lågutbildade och vita män över 35 år och mycket av hans framgång är ett uttryck för missnöjespolitik, menar experterna. Trump blir en röst mot ”allt”.

– Folk är besvikna. De vill ha någon som stor utanför det politiska etablissemanget och där har Clinton en nackdel jämfört med Trump som kommer från näringslivet och inte från politiken. Man ser honom som en person som säger sanningen till skillnad från vanliga politiker, säger Ian Higham.

Skiljelinjen mellan Hillary Clinton och Donald Trump, om de möts i höst, kommer gå mellan att framställa USA som ett enat respektive splittrat land.

– Han vill bygga murar och demokraterna vill bryta ner barriärer och skapa möjligheter för exempelvis utbildning och jobb. Problemet är att Trumps kampanj bygger mycket på honom som person och inte vad han vill politiskt. Han vill vara ledare men har inga problemlösningar, säger Paul Lappalainen.

Vem har då störst chans att bli USA:s nästa president? Svaret är: Hillary Clinton, om hon klarar av att stå emot Trumps smutskastning, enligt Higham och Lappalainen.

– Om hon sköter valet på rätt sätt och inte bryts ner av Trumps personliga attacker kommer hon att vinna. Men det är en lång valkampanj och flera månader av intensivt arbete återstår, säger Paul Lappalainen.

Frida Stranner är mer osäker, även om debatten skulle komma att handla mer om sakpolitik och mindre om personangrepp.

– Det går inte att säga vem som vinner på det, säger hon.

Fakta.  Därför är supertisdagen viktig
  1. Vad är supertisdagen?
    Sedan 1988 har klimax i primärvalsprocessen varit den så kallade supertisdagen, då en rad delstater röstar samtidigt. Den 1 mars röstar Alabama, Arkansas, Georgia, Massachusetts, Minnesota, Oklahoma, Tennessee, Texas, Vermont och Virginia i både Republikanernas och Demokraternas primärval. Nomineringsmöten hålls även i Alaska för Republikanerna och i Colorado samt Amerikanska Samoa för Demokraterna.
  2. Varför är supertisdagen så viktig?
    När så många delstater röstar på en gång kan resultatet få avgörande konsekvenser för primärvalet för båda partierna. 661 delegater står på spel för Republikanerna och 865 för Demokraterna. För det förstnämnda partiet behövs det sammanlagt 1.237 delegater och för det sistnämnda 2.383 delegater för att vinna vid partikonventen i sommar.
Fördjupning.  Supertisdagen