USA-valet

”Förlust med mindre än 10 procent en seger för Clinton”

Hillary Clinton, här på ett Dunkin Donouts-fik, låg under i opinionsmätningarna inför valet i New Hampshire.
Hillary Clinton, här på ett Dunkin Donouts-fik, låg under i opinionsmätningarna inför valet i New Hampshire. Foto: Justin Sullivan/AFP

Under natten till onsdag, svensk tid, är det dags för omgång två i det amerikanska presidentvalet. DN:s USA-korrespondent Sanna Torén Björling reder ut vad valet går ut på.

Vad handlar primärvalet i New Hampshire om?

I dag går New Hampshire till primärval i förberedelse för presidentvalet i november.

Vad röstar de om?

Delstaten må ligga efter Iowa i valsäsongskalendern, men det är den första delstaten som håller vanliga primärval. Här röstar folk i hemliga val, i vallokaler som är öppna hela dagen. Till skillnad från många andra delstater behöver väljarna inte låsa sin partitillhörighet när de registrerar sig - hela 44 procent är partilösa. Övriga kan byta parti på valdagen om de vill.

Det är inte ovanligt att många väljare här, precis som i år, bestämmer sig sent. Det gör opinionsmätningar särskilt luriga.

Vad ska man titta efter när resultatet kommer?

Man bör hålla i minnet att det är fortfarande tidigt i processen mot nominering och presidentval. På den demokratiska sidan möter Hillary Clinton kanske sitt hårdaste motstånd i New Hampshire. Hon ligger under med över 10 procent, enligt en del mätningar med uppemot 30 procent. Men avståndet krymper och även om ingen tror att hon vinner här är glappet mellan henne och Sanders intressant. En förlust med mindre än 10 procent kan ses som en seger för Hillary Clinton. En förlust med mer än 20 procent är en triumf för Bernie Sanders.

På den republikanska sidan har Donald Trump motsvarande stora övertag, på mellan 15 och 20 procentenheter. Uppmärksamheten här handlar dock i första hand om vem som kommer tvåa och trea - och om någon gör ett riktigt dåligt val.

Varför bryr sig någon om en förlorare?

Det stora republikanska fältet väntas smalna av, troligen redan denna vecka. Stöder för den pensionerade neurokirurgen Ben Carson har fallit som en sten och händer inget ofantligt oväntat får han svårt att motivera en fortsatt kampanj. Också Carly Fiorina har lågt stöd, liksom Jim Gilmore, som ingen har räknat med på månader.

Mellangänget då?

Här är det spännande. Marco Rubio, Chris Christie, John Kasich och Jeb Bush slåss om att bli den samlande kandidat som kan konkurrera mot Donald Trump och Ted Cruz, och kanske ta hem nomineringen. Väljarna har hittills varit splittrade mellan dem. Marco Rubio gjorde överraskande väl ifrån sig i Iowa och kom trea. Den skjuts han fick där bromsades emellertid upp av en kritiserad prestation i en tv-debatt i lördags. Nu ligger John Kasich bra till för att segla upp som ny favorit i klungan.

Iowavinnaren Ted Cruz ligger längre till höger än ”mellangänget”, och räknar i New Hampshire inte med att upprepa resultatet i Iowa.

Det låter relativt förutsägbart. Vad skulle vara en överraskning?

Allt som går stick i stäv med förväntningarna. Om någon kandidat gör väsentligt bättre, eller sämre, ifrån sig än vad mätningarna visat.

Faktum är att flera av de republikanska kandidaterna har velat spela ned förväntningarna just för att kunna slå dem - och framstå som vinnare. För Donald Trump, som leder stort, är det svårare – men en storseger här skulle kunna öppna portarna för honom i kommande delstater och leda till en nominering. Mest komplicerat blir det om de övriga republikanerna ligger kvar i en obestämd klunga. Det skulle sannolikt gynna Trump.

Vad händer sedan då?

Nästa primärval äger rum i South Carolina, följt av Nevada och därefter den så kallade Super Tuesday den 1 mars. Vem som nomineras avgörs på partikonventen i juli. Flera av de republikanska kandidaterna väntas hänga i till South Carolina, och därefter bestämma om de ska fortsätta kampanja.

Så snart vallokalerna har stängt i New Hampshire drar politiker, kampanjmedarbetare, rådgivare volontärer och tusentals journalister vidare till South Carolina.