Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
USA-valet

Trumps högerpopulism har blivit mainstream

Foto: David Goldman/AP

Analys. Med Donald Trumps stora seger i New Hampshire råder det inget tvivel om att hans kompromisslösa högerpopulism kommer att fortsätta prägla presidentvalet. Inbördeskriget mellan partietablissemang och outsiders fortsätter nu i republikanernas primärval.

Efter republikanernas nederlag i presidentvalet 2012 gjorde partietablissemanget allt de kunde för att förändra partiets image som intolerant och bakåtsträvande. Men Donald Trump har visat att stora delar av partiets väljare ville gå i en rakt motsatt riktning.

Under vinterns valkampanj har han fungerat som en ventil för den frustration och främlingsfientlighet som legat och bubblat hos republikanernas kärnväljare. Med den stora segern i New Hampshire inleder han en ny fas i det republikanska partiet. Trumps genre av ogenerad högerpopulism har länge haft en roll i den konservativa rörelsen i USA, men i tidigare valkampanjer har kandidater som förespråkat en sådan linje, som George Wallace på 1960-talet och Pat Buchanan på 1990-talet, varit marginella. Med Trump har de i stället fått en central plats i den moderna amerikanska högern. Hans högerpopulism har blivit mainstream i partiet.

Trumps tacktal var ett slags greatest hits av hans mest populära fraser från valkampanjen. Han förklarade hur terroristoffren i Paris kunde ha överlevt om det inte vore för Paris hårda vapenlagar. Han skyllde heroinvågen i New Hampshire på latinamerikanska invandrare och förklarade att USA:s ekonomi ska stärkas genom att krossa Kina (vilket fick en man i publiken på valvakan i New Hampshire att vråla: Fuck China!)

Enligt en vallokalsundersökning från TV-kanalen ABC sade två av tre republikanska väljare i New Hampshire att de vill förbjuda alla muslimer från USA, ett budskap som Trump förespråkat i kampanjen. Detta i en delstat som länge varit känd som fäste för relativt moderata republikaner. Det visar att Trump inte är ensam om att stödja främlingsfientliga idéer i partiet.

Samtidigt gav valnatten i New Hampshire också en glimt av den andra sidan av det republikanska partiet. John Kasich, guvernör i Ohio, kom lite överraskande på andra plats och höll ett tacktal som både innehållsmässigt och retoriskt var den raka motsatsen till Trumps pompösa populism.

Kasich är ingen moderat republikan, men han är den enda av de seriösa kandidaterna som vågat utmana partidoktrinen under vintern. I Ohio har han exempelvis godkänt den del av Obamas sjukvårdsreform som expanderar Medicaid, sjukvårdsprogrammet för fattiga något som få republikanska guvernörer i andra delstater har gjort. Han har även ställt sig bakom demokraternas invandringspolitiska reform. Kasich är det närmaste man kommer det som George W Bush brukade kalla medkännande konservatism, där man inte vill avskaffa statliga bidragssystem utan ser dem som viktiga stöttepelare i en otrygg ekonomi.

Kasich gör nu sällskap med Marco Rubio och Jeb Bush i den hårda kampen om att vinna stödet från partietablissemang och välbärgade kampanjfinansiärer.

Efter Rubios relativt starka resultat i Iowa såg det ut som att han skulle lyckas samla detta stöd, men efter en tuff vecka och ett katastrofalt debattframträdande verkar många av de traditionella republikanerna känna sig osäkra på att han verkligen är den starkaste kandidaten.

I ett återhållsamt tacktal till sin kampanjorganisation sade Rubio: ”Jag är besviken i kväll och tog på sig skulden för att ha gjort dåligt ifrån sig i förra veckans debatt. Men jag kan lova er att det aldrig kommer att hända igen.”

För Rubio var det här det sämsta tänkbara valresultatet. Dels slocknar nu den positiva energi han lyckades skapa kring sin kandidatur efter Iowa, och dels får han allt hårdare konkurrens om att vinna etablissemangets stöd, nu när både John Kasich och Jeb Bush gjorde någorlunda bra ifrån sig. Rubios kampanjstrategi var att komma på andra plats i New Hampshire, för att sedan vinna i South Carolina. Det ser nu ut att bli en rejäl uppförsbacke. Argumentet att Rubio är den starkaste kandidaten mot Hillary Clinton fick sig en törn av faktumet att han slutade kvällen med ungefär en tredjedel så många röster som hon hade i demokraternas primärval.

Ted Cruz, som vann i Iowa, hade en tuffare terräng i New Hampshire, där den kristna högern inte är lika stark. Men nu väntar ett par primärval där han och Trump kan slåss om de mest konservativa väljarna, i den amerikanska Södern, med det viktiga valet i South Carolina nästa vecka. Där finns det också en stark entusiasm för just Trumps högerpopulism. Inget tyder med andra ord på att tonläget i republikanernas primärval kommer att förändras den närmaste tiden.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.