Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

USA-valet

Republikanerna våndas: Hur stoppa Trump?

Republikanernas kandidat Donald Trump pratar i Oklahoma City.
Republikanernas kandidat Donald Trump pratar i Oklahoma City. Foto: Sue Ogrocki/AP

En känsla som liknar panik börjar sprida sig i det republikanska partiet i USA. Trots massivt internt motstånd går Donald Trump från seger till seger och det finns ingen enighet om hur han ska stoppas, visar en New York Times-granskning bakom kulisserna.

Donald Trump ifrågasätts högljutt och ofta bland politiska motståndare och utländska ledare. Oroliga kommentarer hörs också från ledande personer i den amerikanska administrationen.

Australiens konservativa förra premiärminister John Howard sade på söndagen att han ”darrar inför tanken på att Trump blir president”.

USA:s sittande president Barack Obama har vid åtminstone ett par tillfällen avfärdat Trump som alltför oseriös för att kunna bli president.

Nyligen sade förra CIA-chefen Michael Hayden att USA:s väpnade styrkor skulle vägra lyda order om Trump som president på allvar försökte driva igenom sina förslag om tortyr och jakt på terroristers familjer.

Inflytelserika brittiska The Economist utropar i sitt senaste nummer att det är dags att Republikanerna sparkar Trump, och statsvetaren Danielle Allen vädjar i en uppmärksammad artikel i Washington Post till seriösa demokrater och republikaner att taktiskt samordna sig över partigränserna för att stoppa honom.

Även konservativa opinionsbildare har rutit ifrån, exempelvis i ett upprop i National Review i januari.

Men inom det parti Trump kandiderar för, Republikanerna, härskar djup frustration och vankelmod, trots att motståndet mot frifräsaren Donald Trump även där är djupt och brett, såväl i partietablissemanget som bland partiets största bidragsgivare.

En granskning tidningen New York Times gjort, där en rad partiföreträdare och medarbetare till avhoppade kandidater intervjuats, vittnar om en känsla av desperation, nästan panik.

Trots alla de krafter som verkar mot Trump lyckas man inte komma till beslut om hur man ska stoppa hans segertåg i primärvalen. Det har uppstått ett paralyserande ledarvakuum. Stora bidragsgivare räds konsekvenserna av att konfrontera Trump öppet. Republikaner på valda poster drar sig för att attackera utmanaren eftersom det skulle kunna ge mer bränsle åt hans populistiska revolt mot etablissemanget.

Med eftertankens kranka blekhet inser många republikaner att det i höstas fanns gott om möjligheter att ta striden mot Trump, men ansatserna fullföljdes inte.

Två erfarna partistrateger berättar anonymt för New York Times att de utarbetade ett memorandum med en plan för att stoppa fastighetsmagnaten. De tog rent av fram annonser som framställde Trump som olämplig att leda landet. Projektet fick dock inte stöd av någon större bidragsgivare och övergavs.

Trumps primärvalsresultat har hittills i stort sett motsvarat opinionssiffrorna. Om de gör det även under ”supertisdagen” den 1 mars, då ett dussin delstater håller primärval, kommer hans kandidatur att framstå som närmast oundviklig.

Den stora frågan är om partiet ska lyckas samlas bakom en enda alternativ kandidat, företrädesvis Marco Rubio eller Ted Cruz, eller om det ska bli ett flermannalopp in i det sista.

Ett par av Donald Trumps motståndare har medgett att de siktar på att försöka vrida kandidaturen ur hans händer i öppen strid under det republikanska konventet i Cleveland i juli, berättar Times källor.

Om ingen kandidat får över hälften av rösterna under primärvalen måste ett namn vaskas fram genom omröstning i flera omgångar under partikonventet. Det är något som inte har hänt sedan mitten av förra seklet. Numera samlas partiet normalt kring en kandidat månader före konventet, som då blir ett evenemang för ren partipeppning.

Konventstrid sägs exempelvis vara John Kasichs strategi. Planen är följande: Om han lyckas vinna i hemstaten Ohio den 15 mars och Rubio samma dag förlorar till Trump i sin hemstat Florida kan partiet sluta upp bakom Kasich, som sedan skulle kunna vinna en duell i Cleveland.

”Själviskt”, tycker andra i partiet och vädjar till Kasich att kliva av och låta partiet samlas kring Rubio eller Cruz.

Partietablissemangets favorit, och även den som politiska motståndare menar vore det minst onda i det uppkomna läget, är Marco Rubio.

Ett problem är att Rubio inte tycks väcka entusiasm eller ens särskilt stor välvilja bland avhopparna. Han har visat ”brist på finess i att hantera deras krossade egon”, enligt New York Times.

Rubio har alldeles nyligen börjat attackera Trump öppet efter att länge ha tvekat av opinionstaktiska skäl. En del bedömare menar att det kan vara för sent.

Senatens majoritetsledare, republikanen Mitch McConnell, hoppas fortfarande på Rubio men har sagt till sina republikanska senatorskollegor att de bör förbereda sig på att Hillary Clinton blir president, eftersom Trump troligen inte kan slå henne. Därför bör de i första hand satsa på att försöka bli återvalda i senaten, och för att lyckas med det bör de distansera sig så tydligt som möjligt från Trump, är McConnells analys.

Rapporter om aktivt stöd för Donald Trump har inte sällan handlat om extremister som Frankrikes Jean Marie Le Pen eller förra Ku Klux Klan-ledaren David Duke. Därför kom det närmast som en chock när avhoppade republikanska presidentkandidaten Chris Christie i fredags sade sig backa upp den frifräsande miljardären. Tidigare har också den förra Arizonaguvernören Jan Brewer sagt sig stå bakom Trump, men New Jerseyguvernören Christies stöd är det överlägset politiskt tyngsta hittills.

Bara kort efter Christies överraskande tillkännagivande anslöt sig en annan guvernör till Trumplägret, delstaten Maines Paul LePage. Så sent som en vecka tidigare, på ett lunchmöte i Washington med republikanska guvernörer och bidragsgivare, hade LePage hört till de ivrigaste förespråkarna för att försöka samla partiet för att stoppa Trump.

Partikonventet

• Republikanerna håller partikonvent med 2.472 delegater i Cleveland, Ohio den 18-21 juli.

• Olika delstater har olika antal delegater beroende på folkmängd.

• De allra flesta delegaterna är bundna att rösta i linje med resultatet i primärvalet eller nomineringsmötet i hemstaten.

• På den republikanska sidan krävs 1.237 delegater för att få majoritet och knipa presidentkandidaturen.

• I nuläget har Donald Trump samlat 81 och Ted Cruz och Floridasenatorn Marco Rubio 17 var.

• Drygt 600 står på spel under ”supertisdagen” den 1 mars, vilket innebär att ingen kan nå den eftertraktade majoriteten redan då.

Fakta: TT och DN