Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

USA-valet

”Ryssland ser Donald Trump som sin chans”

Foto: Evan Vucci/AP, Mikhail Klimentyev/AP

Moskva. Med Trump som USA:s president tror ryska analytiker att det blir en inledande smekmånad mellan Moskva och Washington. Men den kommer knappast att vara länge.

– Naturligtvis förstår Putin och Trump varandra mycket bättre än Putin och Clinton. Bägge hatar politisk korrekthet och det är största orsaken till att Putin gillar Trump, inte att han är någon rysk agent som demokraterna påstår. Putins förhållande till Berlusconi är en bra parallell –  Trump är en super-Berlusconi med kärnvapen, säger den ryska politiska analytikern Fjodor Lukjanov till DN. 

Lukjanov är chefredaktör för tidningen Russia in Global Affairs och leder också det ryska utrikes- och säkerhetsrådet. Han tror att det blir en inledande smekmånad mellan Moskva och Washington, men tvivlar på att den kommer att vara särskilt länge.

– Till en början kommer vi förstås att ha en avspänning mellan Ryssland och USA. Det blir kanske ett möte mellan Putin och Trump, de deklarerar att man har vänt blad. Men det kommer att uppstå problem. Trump är aggressivt antikinesisk, vilket inte mottas positivti i Moskva nu för tiden. Trump kritiserade hårt kärnvapenavtalet med Iran. Han säger att USA ska rusta upp och hela världen ska fås att förstå att de ska respektera USA. Det finns alla förutsättningar för att politiken blir hård och aggressiv, säger Lukjanov.

Samtidigt, konstatarer Lukjanov, liknar Trumps och Putins världsbilder varandra. Den saken kommer att ha betydelse.

– Ryssland har hela tiden sagt att USA borde sluta blanda sig i all världens konflikter och det är precis vad Trump också säger. Jag tror till exempel inte att USA kommer att överge de baltiska länderna helt och hållet, men det är helt klart att prioriteringarna förändras. Trump och hans folk förstår inte varför de baltiska länderna är så viktiga.

Marija Lipman, politisk analytiker och chefredaktör för webbtidningen Kontrapunkt, säger till DN att Ukraina har orsak att vara "mycket oroligt".

– Hittills har väst, det vill säga EU och USA, varit solidariska med Ukraina och eniga om att Ryssland ska straffas för vad man har gjort i Ukraina. Men samtidigt ser man tendenser i väst att många är trötta på Ukraina eftersom vi inte ser några betydande framsteg, vare sig politiskt eller ekonomiskt. Vi vet inte vad Trump kommer att ha för politik när det gäller Ukraina, men det är inte säkert att enigheten i väst längre håller om USA inte prioriterar Ukraina. I synnerhet med tanke på att flera EU-länder helst vill bli av med sanktionerna och börja handla med Ryssland igen. 

Enligt Lipman är det alltså helt klart att valet av Trump inger Kreml hopp.

– Preimärminister Dmitrij Medvedev sade nyligen att relationerna till USA är urusla och det är Obamaadminstrationens fel. Det vill säga man är mycket noga med att påpeka att det finns andra man kan komma överens med. Nu är Rysslands förhoppning att man ska kunna göra det med Trump. Men det finns inga garantier. Valet av Trump är en röst mot det amerikanska etablissemanget, men etablissemanget sitter kvar och i kongressen och senaten finns det fortfarande en stark uppfattning att Ryssland bör straffas på grund av annekteringen av Krim.

Den här motsättningarna mellan Trump och den amerikanska eliten kan leda till oförutsägbara situationer – också för Rysslands del, poängterar Fjodor Lukjanov.

– Trump kommer att stöta på motstånd på alla nivåer, från State Department till Pentagon. Det kan leda till oväntade situationer. Med Hillary Clinton hade vi haft vi en förutsägbart negativ situation, med Trup har vi bara oförutsägbarhet.

Även om Trump och Putin har en liknande världsbild betyder det inte att relationerna mellan Ryssland och USA förändras på något avgörande sätt, understryker Lukjanov. 

– Om man tittar på historien mellan Moskva och Washington sedan 1950-talet har mycket lite förändrats. Både under, före och efter kalla kriget använder länderna hela tiden samma projektioner mot varandra. De här sakerna beror mindre på ledarnas personligheter än många tror.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.