Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

USA-valet

Så tog Donald Trump över Republikanerna

Han avfärdades som en sommarflirt, men i dag är många republikaner bittra över att de inte försökte stoppa Donald Trump i ett tidigt skede. Hur kunde han kapa partiet? Ett rekordstort startfält med 17 kandidater där alla angrep varandra är en del av förklaringen. Inför primärvalen i Florida och Ohio i dag har Trumps motståndare spenderat 16 miljoner dollar på reklamfilmer som attackerar honom.

Sommaren 2015. Donald Trump har nyligen lanserat sin presidentkampanj. Opinionsmätningarna visar att han redan har en stor ledning, men ingen tar honom på allvar. I debattsofforna avfärdas Trump som en sommarflirt av samstämmiga experter som är övertygade om att väljarna snart ska nyktra till och söka sig till någon av de mer erfarna kandidaterna. Charlie Black, en berömd republikansk strateg som arbetat för Richard Nixon och Ronald Reagan, hävdar i mitten av juli att Trump inte kommer inte att vinna ett enda primärval.

– Han kommer inte att bli president och han kommer inte att bli presidentkandidat. Han kommer att hamna på tredje eller fjärde plats i primärvalen. Det är 95 procents chans att presidentkandidaten blir Marco Rubio, Scott Walker eller John Kasich, säger Black i en tv-intervju.

Under sommaren gör Trump en rad kontroversiella uttalanden som får experter och politiker att förklara att hans kampanj snart är över. Efter att han förolämpat senatorn och krigsveteranen John McCain säger den republikanske senatoran Lindsay Graham: ”Det här är början på slutet för Trump”. Bill Kristol, redaktör för den konservativa tidskriften Weekly Standard, skriver vid elva olika tillfällen under sommaren att Trumps popularitet är en bubbla som ingen bör oroa sig för. På Huffington Post, USA:s största nyhetssajt, tycker de att hela Trump-kampanjen är så fånig att de placerar all nyhetsrapportering om kampanjen under rubriken underhållning.

Men nio månader senare är det ingen som avfärdar fenomenet Donald Trump som underhållning. Han har en solklar ledning i Republikanernas primärval. Även hans värsta fiender i partiet erkänner nu att han förmodligen kommer att bli partiets presidentkandidat, om inget oväntat inträffar.

Så hur har affärsmannen Donald Trump, som aldrig tidigare valts till ett politiskt ämbete, lyckats komma så här långt? I intervjuer med republikanska politiker, debattörer och strateger är det tydligt att Republikanerna helt enkelt underskattade Trumps politiska potential.

Foto: Sue Ogrocki/APFoto: Sue Ogrocki/AP

Många av republikanerna jag pratar med är märkbart bittra över att de inte gjorde mer i ett tidigare skede för att stoppa Trumps framfart.

– Det har gjorts stora misstag hela vägen. Vi började med så många kandidater, 16 kandidater förutom Trump, och alla utgick från att Trump snart skulle implodera av sig själv. Så alla attackerade varandra, i stället för att attackera Trump. Dessutom fanns det en rädsla för att kritisera Trump, eftersom han ofta bet tillbaka. Men det största misstaget var att ha ett alldeles för stort startfält från början, säger Steve King, en inflytelserik kongressledamot från Iowa, som stödjer Ted Cruz presidentkampanj.

Trumps framgångar visar att Republikanernas partielit inte längre har den makt över nomineringsprocessen som tidigare. Sedan lagarna för kampanjfinansering i USA avreglerats är det lättare för fler kandidater att få in stora summor till sina kampanjer, vilket banade väg för det enorma startfältet i årets val, med 17 republikanska kandidater.

– Det underlättade för Trump att han var den i särklass mest kända av dem från början. När valet började sade 93 procent av republikanska väljare att de visste vem han var. Den enda som var i närheten av dessa siffror var Jeb Bush, som var känd av 73 procent av väljarna, säger John Fund, krönikör på den konservativa tidskriften National Review och medarbetare på Fox News.

Under valkampanjen har Trump skickligt manipulerat medieintresset för kampanjen. Eftersom han är känd och kontroversiell drar han stora läsar- och tittarsiffror. Det första halvåret av kampanjerna handlade 75 procent av all bevakning av republikanernas primärval om Donald Trump. På Morning Joe, ett populärt politiskt debattprogram, nämnde man Trumps namn 2 414 gånger under denna period.

Trumps budskap anlände med perfekt tajming. Hans kombination av ekonomisk populism, en nostalgisk nationalism och en ofta öppen främlingsfientlighet väckte starka känslor hos en republikansk väljarkår som desperat längtade efter en motsats till Barack Obama. Men Trump attackerade inte bara Demokraterna, utan han har effektivt spelat på kärnväljarnas misstänksamhet mot Republikanernas partielit, som han framställer som korrupta och inkompetenta. När Trump vann primärvalen i Michigan och Mississippi i början av mars sade han i ett tacktal: ”Jag vill rikta ett särskilt tack till alla lobbyister och särintressen som uppenbarligen fick mitt stöd att öka.”

Trump ­pratar direkt till killarna som sitter längst bak i rummet och de ­känner att han är lika arg som de är.

På CPAC, den största årliga konferensen för konservativa aktivister, som ägde rum utanför Washington i början av mars, verkade Karl Rove, en berömd strateg som var chefsrådgivare åt George W Bush i Vita Huset, vara lika djupt avskydd som Obama eller Hillary Clinton bland aktivisterna på konferensen.

Det enorma glappet mellan kärnväljarna och partieliten förklarar också varför man så grovt missbedömde hur starkt stödet var för Trumps åsikter och retorik.

– Republikanernas partiledning är impotenta, tafatta och de tog aldrig Trump på allvar. De har inte så mycket makt som folk tror att de har. Etablissemanget har förlorat väljarnas förtroende och de rör sig mot inbördeskrig, säger krönikören John Fund.

En av få republikaner som tidigt insåg hotet från Donald Trump var Alex Castellanos, en strateg som länge förespråkat en mer moderat riktning i partiet. Redan förra sommaren lanserade Castellanos en ambitiös och påkostad plan för att starta en kampanjorganisation enbart för att attackera Trump. Men han fick aldrig något stöd från de förmögna kampanjfinansiärer han vände sig till, då de inte trodde att Trump utgjorde en verklig risk.

Det har varit svårt för partieliten och finansiärerna att förutse Trumps framgångar, eftersom han inte faller in i de vanliga kategorierna för presidentkandidater. Få trodde exempelvis att Trump, som aldrig verkat särskilt religiös, skulle gå hem hos den kristna högern. Men i primärvalen i Södern har han konsekvent vunnit flest väljare i denna väljargrupp.

Jag frågar Steve King, som länge varit en inflytelserik röst bland den kristna högern i Iowa, hur det kommer sig att Trump går hem hos kristna högerväljare.

– Jag har en teori om det där. Min svägerska går i en liten kyrka på landsbygden i Iowa. Den är asketisk. Oborstade trämöbler. De har inte ens en kyrkorgel. I hennes kyrka röstar alla på Ted Cruz. Men om man däremot åker ner till megakyrkorna, där de har sina stora videoskärmar och maffiga musikorkestrar, där hela gudstjänsten är som ett stort spektakel, då röstar alla plötsligt på Trump. Jag tror att det är så över hela landet. De gillar att han har den där stjärnstatusen, som en pastor i en megakyrka, säger King.

Foto: Entusiastiska anhängare hälsar Trump i  Boca Raton, Florida. Foto: Rhona Wise/AP

Trump har överraskat just med att ha stöd bland så många olika väljargrupper i olika geografiska regioner. Även om stora delar av partieliten är emot Trump har han på sistone fått stöd från en rad framstående republikaner, som guvernörerna Paul LePage, Jan Brewer, Mike Huckabee och Chris Christie, samt senatorn Jeff Sessions och tidigare presidentkandidaten Ben Carson. Gemensamt är att de alla har ett populistiskt drag, men det är också anmärkningsvärt att de kommer från helt olika delar av landet: Maine, Arizona, New Jersey, Alabama, Arkansas.

I takt med att Trumps ledning i primärvalet ökar, har fler republikanska ledare höjt rösten mot hans högerpopulistiska retorik. Men bland partiets väljare går utvecklingen åt andra hållet. När valkampanjen började förra sommaren var det bara drygt 20 procent av republikanerna som sade att de skulle acceptera om Trump blev partiets presidentkandidat. Nu är det nästan 70 procent.

En av dem är Grover Norquist, en republikan som har enormt inflytande över partiets riktning bakom kulisserna. Varje onsdag leder han ett mytomspunnet möte för konservativa ledare i Washington DC och han behärskar konsten att hålla samman hela den konservativa rörelsens olika falanger. Han talar om att Republikanerna som parti måste vara ett stort tält, där även Donald Trumps idéer ska få plats. Norquist är kroniskt optimistisk och hävdar alltid att Republikanerna är på väg mot ljusare tider. Veckan då vi ses rapporterar medierna om total kris för partiet. ”Så har Trump krossat Republikanerna”, lyder en rubrik i Washington Post. ”Ögonblicket då Republikanerna kollapsade”, skriver Politico. Men Norquist är på bra humör och tror att Trump har goda chanser att bli president.

– De fyra kandidater som är kvar nu har mer gemensamt än som skiljer dem åt. Men Trump är den som är bäst på att kanalisera ilskan och frustrationen som många väljare känner. De andra kandidaterna säger att de förstår ilskan, men Trump visar att han själv känner den. Han pratar direkt till killarna som sitter längst bak i rummet och de känner att han är lika arg som de är, säger Norquist.

Trump verkar inte förstå vilka energier det är han släpper lös. Eller så förstår han det, men bryr sig inte.

Norquist har ingenting till övers för de republikaner som nu panikartat försöker stoppa Trump från att bli partiets presidentkandidat.

– Jag kommer att rösta på honom om han blir Republikanernas kandidat. Absolut. De som klagar på honom nu borde ha ägnat det senaste året åt att göra något åt detta. Nu låter de bara hysteriska. De orkade inte kräla sig ur sängen och göra något åt det här under hela förra året, men nu säger de åt väljarna att det är deras ansvar att stoppa det här?

I Chicago träffar jag Rick Perlstein, en av USA:s främsta historiker med fokus på Republikanerna. Det brukar vara historikers jobb att avmätt rycka på axlarna och hävda att allt som händer i dag redan har hänt förut. Men enligt Perlstein representerar Donald Trump något genuint nytt och annorlunda i amerikansk politik.

– Visst finns det gott om historiska paralleller till andra populister och outsiderkandidater, som George Wallace, Barry Goldwater, Pat Buchanan. Men de har alltid varit förankrade i sina partier. Trump bryr sig inte om den konservativa rörelsen eller Republikanerna som parti. Vi kommer att behöva revidera hela historien om partiet, eftersom Trump blottlagt strukturer som vi inte kände till tidigare Vi har nu en höger i USA som mycket mer påminner om den europeiska populisthögern, som pratar om att bevara välfärdssystem, hand i hand med en reaktionär, främlingsfientlig ilska.

Han tror att Trumps valkampanj har väckt liv i destruktiva politiska krafter som kommer att bli svåra att kontrollera.

– Det finns en lång tradition av republikaner som flörtat med den här vita, reaktionära ilskan, men de har alltid varit medvetna om vilka risker det innebär. De vet att de leker med elden. Trump verkar inte förstå vilka energier det är han släpper lös. Eller så förstår han det, men bryr sig inte.

Foto: Patrick SemanskyFoto: Patrick Semansky/AP

Så står vi nu inför ett avgörande ögonblick i primärvalet. För republikanerna som vill stoppa Trump gör man en panikartad, sista offensiv för att förhindra att han vinner i Ohio och Florida, där Rubios kampanj och en fristående organisation spenderat 16 miljoner dollar på reklamfilmer som attackerar Trump. Men generellt har Republikanerna börjat överge förhoppningen om att hitta en kandidat som kan få fler röster än Trump. I stället siktar man på att utmana honom genom röstprocessen på partikonventet i Cleveland i sommar.

– Det är många i min närhet som jobbar med detta projekt, just nu. Det är ju inget nytt med konflikter på konventen. Vi hade det 1976, med Ronald Reagan mot Gerald Ford. Då var partiet lika djupt splittrat som det är i dag. Men det löste sig till slut, säger John Fund.

Men frågan är om Trumps väljare, ilskna och uppjagade, kommer att acceptera att se den partielit de föraktar så innerligt ta nomineringen från deras kandidat.

Den republikanska strategen Ana Navarro säger i en intervju att konventet riskerar att bli kulmen på den eskalerande våldshets som präglat Trumps kampanjevenemang under vintern.

– Titta på vad som pågår på Trumps evenemang. Titta på vad som händer med demonstranterna. Om du tror att folk inte kommer att bli klubbade som sälungar på partikonventet så har du inte följt med i händelseutvecklingen här.

Fakta. Donald Trump
  • Född 1946 i New York-stadsdelen Queens. Fastighetsmagnat, författare, mediepersonlighet och politiker. Mångmiljardär. Lanserade den 16 juni 2015 sin presidentvalskampanj för Republikanerna.
  • Utbildad på Wharton School of Business vid University of Pennsylvania.
  • Han har tidigare varit både demokrat och oberoende.
  • Gift (för tredje gången), fem barn. Donald Trump har skrivit en rad böcker, främst om hur man lyckas i  affärer och amerikansk politik. Ett axplock titlar: ”The art of the deal”, ”How to get rich”, ” Think like a billionaire” och ”Time to get tough. Making America no 1 again”.
  • Leder sedan i somras opinionsundersökningarna bland de republikanska presidentkandidaterna.
  • Går under smeknamnet ”The Donald”, ursprungligen använt av ex-hustrun Ivana Trump.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.