Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
USA-valet

Sanna Torén Björling: Clinton kan dra en lättnadens suck

Hillary Clinton fick hålla segertal i Nevada.
Hillary Clinton fick hålla segertal i Nevada. Foto: John Locher/AP

Washington. Hillary Clinton lyckades stå emot Bernie Sanders stigande popularitet. Den betryggande segern i Nevada gör henne starkare inför kommande primärval där minoriteterna är viktiga – närmast South Carolina.

Mer än själva vinsten i Nevadas nomineringsval är marginalen viktig för Hillary Clinton – och den är större än vad opinionsundersökningarna antydde. Innan alla rösterna räknats låg Hillary Clinton nästan fem procentenheter före Bernie Sanders.

Med den segern kan Clinton - åtminstone tillfälligt - dra en lättnadens suck.

Nevada är med knappt tre miljoner invånare ingen befolkningsmässigt stor delstat, men det är den första delstat i primärvalssäsongen där minoritetsrösterna är viktiga. Den följs av ett pärlband av delstater med en diversifierad befolkning.

Iowa och New Hampshire är nästan helt vita. I Nevada är demografin helt annorlunda, 17,2 procent av väljarna här är latinamerikaner och 11 procent är afroamerikaner.

Sist Clinton var i Nevada, 2008, vann hon mot Barack Obama, då med 64 procent av latinamerikanernas röster. Också denna gång var hon deras favorit. Enligt vallokalsundersökningarna fick hon också en majoritet av kvinnliga röster, med 55 procent mot Sander 42. Också det en bra siffra för henne.

Efter förlusten i New Hampshire, där Bernie Sanders vann med 22 procentenheter, var en seger i Nevada extremt välkommen för Hillary Clinton. Hon har jobbat febrilt för den: Clinton har kampanjat intensivt i Nevada bara under de senaste dagarna, och hennes organisation har visat att den förmår få fart på gräsrötterna, på bred front. I Nevada är befolkningen kraftigt koncentrerad till storstäderna, med 70 procent i området i delstatens sydöstra del, kring Las Vegas. Där tycks hon få en stor majoritet av väljarna, bland dem en stor andel fackligt aktiva – flera fackorganisationer har öppet stöttat Clinton. I de glest befolkade områdena norröver hade Bernie Sanders ett starkare stöd.

Trots segern har Clinton fortsatta problem i synnerhet bland yngre väljare. Enligt vallokalsundersökningar röstade hela 75 procent av dem på Bernie Sanders – och med 65 procent av väljarkåren var förstagångsväljarna många. Unga demokrater står också längre till vänster på den politiska skalan än vad de gjort tidigare år – och många av dem älskar Bernie Sanders ”demokratiska socialism”. I engagemanget hos sina supportrar, som röstar av intensitet snarare än av plikt eller vana, ligger Sanders styrka.

Hillary Clinton har visat att hon har ett faktiskt stöd i stora grupper, inte minst bland minoriteterna, men så länge Sanders har de ungas stöd kan hon inte vara lugn. Hon kan inte räkna med att vinna överallt endast genom ett stabilt övertag i trogna, äldre väljargrupper. Inte heller gör vinsten i Nevada att hennes trovärdighetsproblem är borta – och hon måste fortsätta skrubba för att få bort den stämpeln.

Vad som väntar under resten av februari och i mars är primärval i en lång rad delstater med stora, viktiga minoritetsbefolkningar. Det gäller South Carolina om en vecka, därefter på ”Super Tuesday” den första mars exempelvis Georgia, Virginia och Tennessee, med en betydande andel afroamerikaner, och Texas, med närmare 30 procent latinos, en väljargrupp som också är stor i Florida, som röstar två veckor senare.

Hillary Clinton tar inte minoriteternas röster för givna, och Bernie Sanders kommer att göra allt för att bräcka hennes stabila stöd där. Ännu är våren lång – och kanske är bara en sak säker: båda kampanjerna kommer att arbeta dygnet runt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.