Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

USA-valet

Utmaning för Republikanerna att hantera väljarnas favorit

01:07. DN:s USA-korrespondent Sanna Björling sammanfattar supertisdagens valresultat och vad som händer efter denna dag.

Analys. Donald Trump tycks gå mot en nominering. Det republikanska partiet står allt tydligare inför utmaningen att hantera väljarnas favorit.

Marco Rubio tycks ha misslyckats helt med att ena väljarna som en alternativ kandidat.

Austin. Den överväldigande segern i supertisdagens primärval garanterar inte Donald Trump den republikanska nomineringen, men för att någon annan ska ha en chans krävs att en rad faktorer sammanfaller till hans fördel.

Det handlar om att räkna delegater – 1.237 stycken krävs för att ta hem en nominering. Av de som hittills har fördelats, varav 595 på tisdagens många primärval, har Donald Trump fått flertalet – exakt hur många var under natten till onsdagen svensk tid inte klart.

Processen fram till konventet är dock komplicerad och reglerna varierar mellan delstaterna. Fram till nu har delegaterna fördelats proportionerligt, men det förändras när primärvalssäsongen går vidare nu i mars.

Jämför de folkrika delstaterna Texas och Florida: i Texas fördelades 155 delegater på tisdagen, men även om Ted Cruz vann gick inte tvåan Trump lottlös. I Florida, Marco Rubios hemstat, tar vinnaren allt i valet den 15 mars, och lämnar tvåor och treor med stoft.

Läs mer: Stora segrar i Södern för Hillary Clinton

Häri ligger möjligheter: med segrar i flera ”vinnaren-tar-allt”-stater kan det fortfarande gå att komma i kapp Donald Trump.

Ett utdraget race kan i förlängningen sluta med ett partikonvent där man inte på förhand vet vem som kommer att nomineras. Med den debatt som Donald Trump orsakar i partiet är det inte helt otroligt att det också blir tumultartat. Sådana bråk har förekommit förut, men det var längesedan sist (hos Republikanerna har det inte hänt sedan Ronald Reagan förgäves försökte manövrera ut Gerald Ford 1976). Partiet har också medvetet infört mekanismer som förstärker en ledande kandidats försprång, just för att motverka uppslitande kampanjer utan tydlig vinnare.

Vad partiet helt missade var väljarnas frustration över ett allt större avstånd mellan dem och ”makten”, och framväxten av en kandidat som Donald Trump.

Om en kandidat inte får en majoritet av rösterna på konventet genomförs fler omröstningar. Efter den första omröstningen är kandidaterna inte längre bundna till en särskild kandidat, vilket kan göra slutresultatet oförutsägbart.

Inom partiet har Donald Trumps växande framgångar orsakat starka reaktioner. Mitt Romney, som förlorade mot Barack Obama 2012, har fördömt flera av Trumps uttalanden; guvernören i South Carolina Nikki Haley har tagit avstånd från honom, liksom senatorerna Ben Sasse från Nebraska och Texassenatorn John Cornyn. Den tidigare Minnesotasenatorn Norm Coleman (som stöder Marco Rubio), kallade i helgen årets val för ”existentiellt” och hoppades bara att ”partiet inte förstör sig självt.”

Donald Trump, som givetvis är medveten om att våren kan bli lång, har börjat förbereda sig för alla eventualiteter. Han ska enligt uppgifter till flera medier ha hållit strategiska möten med såväl tidigare rådgivare till Ronald Reagan som med New Yorks förre borgmästare Rudy Guiliani kring hur partiet och konventet kan hanteras.

Det är inte säkert att det behövs, beroende på hur stort Trumps försprång blir. Redan om två veckor vet vi betydligt mer. Då röstar väljarna i de folkrika delstaterna Florida, Ohio, Illinois och North Carolina, och när de delegaterna har fördelats bör utgången vara tämligen säker.

Om Trump ändå nomineras väntar också en utmaning i att enas kring en valplattform. Det kan bli en utmaning i ett parti som är splittrat mellan de som ser positivt eller pragmatiskt på Donald Trump, och de som ser honom som en skam.

Hur Donald Trump själv kommer att agera är svårt att säga.

Nättidningen BuzzFeeds avslöjande häromdagen kan möjligen ge en vink: Donald Trump ska i ett möte med ledarredaktionen på The New York Times, som delvis skett off-the-record, ha sagt att han inte avser att fullt ut driva de förslag på immigrationsområdet som han går till val på: en mur mot Mexiko, deportation av 11 miljoner illegala invandrare och stopp för muslimer att komma in i USA. Den ljudupptagning som finns av samtalet kan inte offentliggöras utan Trump godkännande (ledarredaktionen ger inga kommentarer). Något sådant klartecken har inte kommit, men Trump har kommenterat historien: ”Allt är förhandlingsbart. Muren kanske kan bli en halvmeter kortare eller så”. Också i fråga om deportationerna tycks han ha backat:

– Det finns en del bra folk där borta. Vi får komma på ett system som är rättvist, men antingen har vi ett land eller inte. Vi behöver en gräns, vi behöver en mur, men det blir alltid någon typ av förhandling.

Vad det betyder för framtiden, och i vilken grad Donald Trump kommer att ändra i sitt program, vet möjligen bara Donald Trump, och den oförutsägbarheten gör sannolikt inte de traditionella partitopparna lugnare.