Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

USA-valet

Skärpt tonläge mellan Clinton och Sanders

Foto: AFP

När de demokratiska kandidaterna möttes i debatt var det i ett läge som blivit allt mer pressat för Hillary Clinton. Med nomineringen på spel var hon mycket offensiv i replikskiftet med utmanaren Bernie Sanders. Allvaret var tydligt i nattens intensiva debatt mellan två nu jämbördiga kandidater.

I en het debatt som spände över en lång rad områden var det tydligt välförberedda, peppade kandidater som stod på scenen i Charleston, South Carolina, i den sista debatten innan de första primärvalen inleds i Iowa om två veckor.

Tonläget har skärpts avsevärt mellan Bernie Sanders och Hillary Clinton. Vassa replikskiften i fråga om Wall Street, hälsovårdsförsäkring och vapenlagar hörde till de mest intensiva under tv-debatten som sändes i NBC News natten till måndagen svensk tid.

Bernie Sanders har knappat in på Hillary Clinton i sådan takt att han nu ligger jämsides i Iowa, och leder över henne i New Hampshire. Även på nationell nivå har han klättrat nära henne, även om en ny mätning av NBC/Wall Street Journal visar ett ökat försprång för Clinton, med 59 procent av de demokratiska sympatisörerna bakom sig, mot Sanders 34.

– Kan Wall Street verkligen reformeras? De lägger miljoner, miljarder på kampanjbidrag och talararvoden. Du tog emot 600.000 dollar från [investmentbanken] Goldman Sachs under ett enda år. Jag blir tveksam när folk tar emot pengar från Wall Street. Jag vill ha små bidrag, sade Bernie Sanders i en attack på Hillary Clinton, som släpar tungt på sina goda kontakter med finansbranschen.

– De flesta bedömare anser att min plan är betydligt tuffare än din, försvarade hon sig, och framhöll som bevis på det att hon attackeras hårt i annonskampanjer med hedge fund-miljardärer som avsändare.

Helst ville hon dock mildra motsättningarna och i stället föra över konfliktlinjen i fråga om finansförmögenheter till republikanerna.

Pengafrågan sträckte sig också in över låsningarna i kongressen, som Sanders menar ”inte beror på att republikaner och demokrater hatar varandra”, utan på att särintressen köper politiska motprestationer.

På varje område ansträngde sig deltagarna – utöver Sanders och Clinton också Martin O’Malley, som bara når några procents stöd i mätningarna – för att formulera sina förslag och lyfta fram skillnaderna mellan dem. Clinton sökte nagla fast Sanders ofta omvälvande förslag och menade att de är orimliga, i motsats till hennes stegvisa reformer.

Liksom tidigare skilde sig debatten i ton och politisk substans från de sammandrabbningarna mellan de republikanska kandidaterna. Delvis beror det på att antalet deltagare är mycket mindre, men också på att de direkta förolämpningarna och retoriken har varit betydligt grövre.

Det hindrar inte att nattens debatt var både skarp och offensiv. Lokalen den hölls i ligger bara ett stenkast från den kyrka där nio afroamerikaner sköts ihjäl i juni i fjol, och åter väckte frågor om vapenlagar, rasism och mentalsjukdom, frågor som alla kom upp.

Sanders liberala syn på vapenlagar har varit tacksam måltavla för Clinton under flera månader, och var det även denna gång:

– Han har röstat med vapenlobbyn flera gånger.

En Sanders på defensiven menade att han var i en utmärkt position att överbrygga motsättningarna mellan de som förespråkar liberala respektive hårda vapenlagar. Han har också stegvis och efter att ha blivit pressad under kampanjens gång förflyttat sin position.

Hård debatt blev det också om hälsovårdsfrågorna. Clinton har attackerat Sanders för att inte ha redovisat hur han avser att finansiera sina omfattande välfärdsreformer – som den heltäckande sjukvårdsförsäkring han har föreslagit, och som ska organiseras utan privata, konkurrerande och vinstdrivande försäkringsbolag.

Lagom till debatten lade Sanderskampanjen ut hela planen på sin hemsida.

Systemet ska finansieras genom höjda skatter, ”premier”, för löntagare och arbetsgivare, samt ytterligare skattehöjningar för höginkomsttagare. Arbetsgivare ska inte längre behöva betala för privata sjukförsäkringar för sina anställda och Sanders räknar med att en tvåbarnsfamilj ska kunna spara uppemot 5.000 dollar per år. Clinton vill i stället bygga vidare på den reform som genomförts under Obama, och betonade att hon inte ville se en ny, långdragen och uppslitande debatt genom att riva upp den.

Bernie Sanders har lyckats attrahera många unga väljare med en kampanj koncentrerad på inkomstskillnader och växande ojämlikhet i USA. Pressad på hur reformerna ska finansieras nämnde han igentäppta kryphål för skatteflykt och en skatt på aktiespekulation.

– Jag ska åka landet runt för att ta fram de bästa förslagen för att minska fattigdomen. Vi måste nå ut till de drabbade och ge dem en chans att komma med idéer för hur de ska komma vidare, kontrade Hillary Clinton.

Efter terrorattackerna i Paris och San Bernardino kom fokus att glida över mot utrikespolitik och nationell säkerhet, något som antas gynna Clinton – den överlägset mest erfarna av dem på området. Sanders har klivit fram något på området, och menar att kriget i Syrien måste lösas med hjälp av en internationell koalition som också inbegriper ett mycket större engagemang från länder som Saudiarabien.

Hillary Clinton fick möjlighet att ta upp sin egen erfarenhet och sin egen relation med Vladimir Putin – som hon beskrev efter att ha funderat en stund:

– Den är… intressant, började hon till publikens skratt.

– Det är en jag tänker på med respekt. Vi har haft några väldigt tuffa kontakter och jag vet att han är någon som man oavbrutet måste stå emot, för precis som många mobbare är han någon som kommer att ta precis så mycket som han kan.

Hon berömde också Obama, både i fråga om utrikespolitik och sjukvård.

Hillary Clintons nominering som kandidat för Demokraterna är inte alls lika självklar som den en gång tycktes, och tävlan om nomineringen varar sannolikt längre än till primärvalen i Iowa och New Hampshire.

Medvetenheten om det yttrar sig bland annat i att huvudkandidaterna båda gjorde försök att rikta sig till minoriteter, i första hand afroamerikaner och latinos, genom att visa att de tar polisvåld, rasism och skevheterna i rättssystemet på allvar. Clinton anses ha stort övertag hos minoriteter, men Sanderskampanjen är mycket aktiv i att nå ut till dem.

– Vi har momentum nu, vi är på väg mot seger, sade Bernie Sanders och med en röst som blivit allt hesare framhöll han sin framgång, och att han enligt vissa opinionsundersökningar har större chans än Clinton att slutligen slå Donald Trump, om han skulle bli republikanernas kandidat.

Clintonkampanjen menar att ingenting någonsin har tagits för givet. Skulle Hillary Clinton förlora i både Iowa och New Hampshire väcks frågor om en utveckling lik den 2008 – då hon var segertippad men förlorade mot Barack Obama – är möjlig.

Den första februari börjar väljarna säga sitt.