Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

USA-valet

Trump sitter på mer makt än tidigare presidenter

Donald Trump och majoritetsledaren i senaten, Mitch McConnell (R).
Donald Trump och majoritetsledaren i senaten, Mitch McConnell (R). Foto: Nicholas Kamm/AFP

Han kommer att kunna utse domare och 4.000 topptjänstemän i byråkratin, bygga sin mur och avskaffa sjukvårdsprogrammet Obamacare. Donald Trump kommer att ha mer makt än någon annan president på decennier.

Det amerikanska styrelseskicket bygger på maktdelning. Presidenten och hans regering är den verkställande makten, kongressen den lagstiftande och Högsta domstolen den som slutligen avgör om en lag är förenlig med konstitutionen.

Tanken bakom detta är att ingen institution – presidenten, kongressen eller Högsta domstolen – ska ha all politisk makt i sin hand.

Men Trump kommer nära.

För det första har Republikanerna majoritet i båda av kongressens två kamrar. Det finns förvisso många republikaner som inte har mycket till övers för Trump, men de har sina egna väljare i hemstaterna att ta hänsyn till. Och många av dem röstade på Trump.

Det mest troliga är att republikanska representanter och senatorer kommer att ge Trump mycket fria händer – i synnerhet som han gett partiet en storseger de inte hade kunnat drömma om.

Så har vi Högsta domstolen. Här kommer Trump, ganska snart under sin mandatperiod, ha möjlighet att utse en ledamot, eftersom en av platserna är vakant.

Presidentens kandidat måste godkännas av Senaten. Åter igen, det är svårt att se att Trumps kandidat inte skulle få godkännande av en Senat med republikanskt majoritet.

Ett av Trumps vallöften har varit att bygga en mur vid gränsen till Mexiko. För det måste han få kongressen att godkänna budgeten – vilken den troligen gör med tanke på de politiska styrkeförhållanden där.

Ett annat löfte har varit att sparka ut elva miljoner immigranter som inte har tillstånd att vara i USA. Det skulle kunna hindras av domstolarna, men presidenten utser även andra federala domare än Högsta domstolen. Det kan ta tid, men det är inte omöjligt att han kan få igenom detta vallöfte.

Att det vore ekonomiskt oklokt är en annan sak. Dessa människor utgör sex procent av arbetskraften och att utvisa dem kan utlösa en ekonomisk kris.

Det största motståndet mot Trump, vid sidan kongressens demokrater kommer, menar juristprofessorn Eric Posner – som skrivit om Trumps stora makt i New York Times – från den federala byråkratin. Om Trump skulle försöka använda sig av, till exempel den federala polisen FBI, för att komma åt personliga fiender, så skulle den förmodligen vägra.

Men en amerikansk president talar sällan om sin regering, utan mer om sin administration. Uppemot 4.000 toppchefer inom byråkratin utses av presidenten – och han lär välja människor som delar hans sy på, säg invandringen.

En fråga som journalister i Washington har försökt få svar på de senaste dagarna är om president Obama ska benåda Hillary Clinton. Trump har sagt att han ska utse en specialåklagare som ska försöka åtala henne för hur hon hanterade sin e-post när hon var utrikesminister.

Och det kan vara svårt för Trump att backa från det slagord han så gärna fick sina anhängare att ropa när Clinton kom på tal: Bura in henne!

Det som återstår är en makt vid sidan av den statliga: pressen. Vad än Trump har hotat med under valrörelsen när det gäller möjlighet att stämma medier som han anser inte har behandlat honom väl, så lär han stöta på patrull. Konstitutionens först tillägg garanterar pressfriheten.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.