Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
USA-valet

Valfrågorna som är viktigast inför USA-valet

Under primärvalen fattar väljarna sina beslut mot bakgrund både av kandidaternas personlighet och politik:

Hur stort förtroende inger respektive kandidat; hur väl kan man identifiera sig med honom/henne och i vilken mån har kandidaterna ett lämpligt kynne för USA:s högsta position.

Hur ser deras ideologiska grund ut, och vad tycker de i enskilda frågor?

Till de viktigaste frågorna hör ekonomin och välfärdsfrågorna, immigrationssystemet, utrikespolitiken, som hur aktivt USA ska vara på den globala arenan.

Så vad tycker kandidaterna egentligen?

Foto: AFPDonald Trump. Republikan.

Muren mot Mexiko hör till de mest uppmärksammade förslagen, som Trump menar att Mexiko ska betala. Även om han senare har sagt att muren ska ha en ”stor, vacker dörr”, handlar Trumps program i hög grad om att stoppa invandring. Vill deportera de elva miljoner illegala invandrare som befinner sig i USA, och tillfälligt stoppa alla muslimer från att komma in i USA. Vill ”bomba skiten ur IS.”

Vill avskaffa vapenfria zoner runt skolor och sjukhus, och stöder helhjärtat den för rasism kritiserade polisen i USA.

Från att ha varit för fri abort är Trump nu av motsatt åsikt.

Foto: AFPTed Cruz. Republikan.

Konservativa, kristna värderingar långt ut till höger. Vill ha en platt skatt på tio procent. För att kraftiga reducera de statliga utgifterna vill han avskaffa Skatteverket samt flera statliga departement, bland dem utbildningsdepartementet. Abortmotståndare, även efter våldtäkt.

Vill stärka gränsen och inte ge illegala invandrare möjlighet till amnesti.

Inte främmande för att gå in med marktrupper i Mellanöstern och säger att USA under hans ledning ska ”fullständigt förgöra IS.”

Foto: GettyJeb Bush. Republikan.

Anses tillhöra de måttligt konservativa och stöder en rejäl immigrationsreform som kan leda till en laglig vistelse samt den nationella läroplanen. Genomförde under sin tid som guvernör i Florida stora skattesänkningar och en friskolereform.

Har bytt linje i fråga om brott och straff, och från att ha stött en hård linje vill han i dag se ett system som bygger på en andra chans, liksom lägre straff för mindre grova brott.

Menar att alla nödvändiga medel kan användas i kampen mot IS, men är inte ivrig över tanken att gå in med marktrupper i Syrien. Föredrar att USA deltar i en internationell koalition.

Tveksam till dödsstraffet.

Testa dina kunskaper: Vad kan du om USA-valet

Foto: GettyBen Carson. Republikan.

Mot abort, men har själv använt sig av vävnad från aborterade foster i sin forskning.

Vill deportera illegala invandrare och anser inte att papperslösa barn bör ha tillgång till utbildning i USA.

Anser att Iranavtalet ”strider mot sunt förnuft” och kan tänka sig marktrupper i kampen mot IS. Har kritiserats för att ha haft svårt att formulera en utrikespolitik och har sagt fel på ”Hamas” och ”hummus”.

Foto: GettyJohn Kasich. Republikan.

Ohios populäre guvernör hör till de moderata kandidaterna och stöder exempelvis den nationella läroplanen, en immigrationsreform som inkluderar en möjlig väg till medborgarskap för i övrigt laglydiga illegala invandrare och en kriminalvård som betonar rehabilitering framför straffskärpning. För internationella frihandelsavtal och erkänner klimatförändringarna som problem, men vill inte se federala utsläppsregleringar.

Stöder dödsstraff, vill rulla tillbaka Obamas sjukvårdsreform och anser att samkönade äktenskap är fel, men att Högsta domstolens beslut att legalisera dem ska accepteras.

Anser inte att USA bör acceptera flyktingar från Syrien, och menar att amerikanska marktrupper bör delta i kampen mot Islamiska staten.

Foto: GettyCarly Fiorina. Republikan. Framhåller sin näringslivserfarenhet och vill se en balanserad budget. Abortmotståndare och vill ta bort stödet till kvinnokliniken Planned Parenthood och vill ge juridisk status till ofödda. Kan tänka sig en ”no-fly” zone över Syrien, och vill se kurder och jordanier mer aktiva på marken. Erkänner klimatförändringarna, men saknar miljöpolitiskt program och tycker att åtgärder är alltför dyra eller komplicerade.

Foto: AFPChris Christie. Republikan.

Måttligt konservativ och anser det orimligt att slänga ut alla illegala invandrare. Vill inte förbjuda automatvapen och anser att masskjutningar bör motverkas med fokus på mental hälsa. Vill ersätta ”Obamacare” med något annat, oklart vad.

Motståndare av samkönade äktenskap men accepterar att det blivit lagligt.

Vill ha en skattereform och sänkta skatter.

Kan tänka sig amerikanska marktrupper i Mellanöstern, men föredrar att USA hjälper till att beväpna länder i regionen, som Jordanien, Egypten och Saudiarabien.

Foto: DN, AlamyLäs mer: Den långa vägen till Vita huset

Foto: GettyMarco Rubio. Republikan.

Räknas till de mer moderata kandidaterna. Hans hållning i immigrationsfrågan har kritiserats för att vara flaxig, då han stod bakom ett förslag till immigrationsreform som även innehöll en väg till medborgarskap för vissa illegala invandrare, men har därefter skärpt sin syn på papperslösa.

Tveksam till att USA ska bidra till att förhindra klimatförändringarna, och menar att jobben måste gå först.

Vill ingå i en koalition med både europeiska och arabiska länder i kampen mot IS.

Stöder massinsamling av så kallad metadata över digital och telefonkommunikation och ser den som central för USA:s säkerhet.

Har i en tv-sänd debatt sagt att han är mot abort utan undantag.

Foto: APMike Huckabee. Republikan.

Abortmotståndare utan undantag, även för barn som våldtagits: ”Låt oss inte förvärra en tragedi med en annan”.

Anser att Iranavtalet är fruktansvärt och att det hotar Israel, och menar att Obama kommer att ”ta israelerna och lett dem raka vägen till ugnen”.

Menar också att USA bör attackera IS så hårt det går, och med betydligt mer än med flyganfall.

Foto: APRand Paul. Republikan.

Som ideologisk libertarian skiljer sig Rand Paul åt från övriga republikanska kandidater på flera avgörande punkter. Vill liksom flera konservativa se en minimal stat, men även betydligt mindre statlig inblandning på områden som republikaner normalt prioriterar, som försvar, övervakning och militärt engagemang utanför USA. Anser att framväxten av IS beror i hög grad på att USA vårdslöst försett diverse grupper med vapen. För en reformering av kriminalvårdssystemet och legalisering av innehav av små mängder narkotika.

Reagerade mot NSA-övervakningen som följde med Snowden-avslöjandena.

Inga skattepengar till familjeplanering eller abortkliniker.

Foto: APJim Gilmore. Republikan.

Vill stärka gränsövervakningen och först därefter diskutera en eventuell immigrationsreform.

Anser att Iranavtalet innebär att USA överger sina allierade i regionen, det vill säga Israel, och vill inte att Iran ska tillåtas utveckla kärnenergiteknologi ens i fredliga syften.

Foto: APRick Santorum. Republikan.

Kristet moralkonservativ kandidat som anser att livet börjar vid befruktning och att även abort vid våldtäkt är fel, då han ser det som ytterligare en våldsam handling mot kvinnan. Menar även att delstater ska kunna bestämma om preventivmedel ska vara lagligt.

Anser att IS ”bör bombas tillbaka till 600-talet.” Menar att även den lagliga invandringen till USA ska minskas med 25 procent och att gränsövervakningen ska öka.

Foto: APHillary Clinton. Demokrat.

Vill i hög grad bygga vidare på Obamas politik, som sjukvårdsreformen. Vill lagstifta om höjd minimilön och betald föräldraförsäkring.

Stöder flyganfallen för att bekämpa IS, och ser rörelsen som ett allvarligt hot och kampen mot den som ett långsiktigt åtagande.

Har röstat för förändringar på immigrationsområdet som innehåller såväl hårdare gränsövervakning som en väg till medborgarskap för de illegala invandrare som redan befinner sig i USA. Vill reformera kriminalvårdssystemet, med bland annat lägre straff för ickevåldsbrott.

Foto: APBernie Sanders. Demokrat.

Går till val på en i hög grad inrikespolitisk plattform, med stora välfärdsreformer som inkluderar en ny sjukvårdsförsäkring med en försäkringsgivare, och där de privata försäkringsbolagen är uteslutna; höjd minimilön till 15 dollar per timme; betald föräldraledighet och betald semester och gratis college. Vill skapa fler jobb med stora infrastruktursatsningar. Reformerna ska finansieras med höjda skatter, framförallt för höginkomsttagare. Vill begränsa inflödet av privata pengar i politiken och i stället finansiera valkampanjer med skattemedel.

Skeptisk till frihandelsavtalen med Asien och EU. Stöder fri abort och preventivmedel.

Foto: APMartin O’Malley. Demokrat.

För betydligt striktare vapenlagar och ett reformerat skattesystem, och för en ny kriminalvård med fokus på rehabilitering, rösträtt för interner och en ny drogpolitik. Mot dödsstraff.

Som guvernör i Maryland lät han delstaten ta emot många ensamkommande barn som kommit över USA:s södra gräns. För en immigrationsreform och väg till laglig vistelse i USA och medborgarskap, och stöder även en så kallad exekutiv order i frågan, där presidenten rundar kongressen för att kunna fatta beslut.

Ser avtalet med Iran som ett bra första steg mot ett kärnvapenfritt Iran. Ser framväxten av IS som delvis relaterad till klimatförändringarna och en humanitär katastrof orsakad av torka.

Foto: Alamy, APLäs mer: De vill bli USA:s nästa president

Källor: PBS, The New York Times, Yahoo, OnTheIssues.org.

Foto i text: AP, Getty, AFP

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.