Gatuförsäljarna som står i kvarteren kring Vita huset och kongressen och kränger t-tröjor kan erbjuda många fantasifulla Barack Obama-motiv. På en tröja hoppar presidenten högt mot en basketkorg och dunkar ned bollen i nätet. På en annan flyger han fram i Stålmannendräkt – fastän S:et på bröstkorgen är utbytt mot ett O.

I tidningskioskerna i Washington kan man hitta seriehäftet Barack Obama. Det är en tecknad version av presidentens memoarer ”Min far hade en dröm”, men den tecknade upplaga av Obama som poserar på omslaget, med bister blick och atletiskt höfter fäst, det är utan tvekan Obama Superhjälten.

Bilden av Barack Obama som en man med övermänskliga superkrafter som används i det godas tjänst är inte begränsad till USA.

Min brittiska kollega Rupert Cornwell påpekade i samband med den amerikanska presidentens Europaresa i våras att Obama sannolikt är världens enda president som skulle vinna ett val i vilket land han än ställde upp i.

Och granskar man Obamas framfart på den globala scenen sedan tillträdet för mindre än fem månader sedan står det helt klart att han gjort sitt bästa för att göra positiva avtryck över hela den globala scenen.

Han ska stänga det omstridda fånglägret på Guantánamo och han har tacklat krigen i Irak och Afghanistan. Under de ledande industriländernas så kallade G20-möte i London i april var han huvudperson, likaså under festligheterna som markerade Natos 60-årsjublieum.

Inför jublande Pragbor talade han om sin vision om en kärnvapenfri värld. Han har närmat sig
USA:s tidigare dödsfiende Kuba och markerat att han vill ha en ”omstart” i förhållandet med Ryssland. I Mexico City talade han om att få ett slut på knarkkriget, och vid det latinamerikanska toppmötet hälsade han hjärtligt på Venezuelas president Hugo Chávez, tidigare en svuren fiende till Washington.

Dessutom har han i början av juni hållit ett tal i Kairo riktat till den muslimska världen samt besökt koncentrationslägret Buchenwald.

Om man därtill lägger att han på hemmaplan haft befälet i kampen mot USA:s svåraste lågkonjunktur på 80 år, så förstår var och en att vi har att göra med om inte en superhjälte så i alla fall vad amerikanerna kallar en ”doer” – en man som vill uträtta saker.

Skeptikern kan invända att ingen vet var de hamnar, alla de Obamabollar som satts i rullning. Än så länge handlar det i de flesta fall mer om ord och avsiktsförklaringar än konkreta åtgärder.

Man får inte heller glömma att Obama får extra glans av att han efterträtt en av historiens mest impopulära amerikanska presidenter, George W Bush – som var särskilt illa omtyckt utanför USA:s gränser. Obama brukar tala om vikten av att USA för en ”ödmjuk” utrikespolitik utan pekpinnar. Det känns lite hädiskt att påpeka, men president Bush sade exakt samma sak när han tillträdde.

Sedan började han säga upp internationella avtal och så kom attacken mot World Trade Center-skraporna. Men det är ett delvis annat kapitel i världshistorien.