Sverige tar över som EU-ordförande från den 1 juli, men redan i dag (tisdag) åker Fredrik Reinfeldt till Bryssel för att presentera vad den svenska regeringen vill åstadkomma under det kommande halvåret.

I morgon, onsdag, kommer statsministern till DN:s utrikesdag för att berätta mer om sin roll som EU-ledare.

Det internationella trycket och förväntningarna på det svenska ordförandeskapet har växt efter att den tjeckiska regeringen tvingats avgå mitt under sin ordförandeperiod.

Fredrik Reinfeldt understryker också att det är viktigt att det fattas ett antal avgörande beslut redan på EU-toppmötet i midsommarhelgen för att det svenska ordförandeskapet ska fungera.

– Men vi har ju en tjeckisk specialistregering på plats nu och vår förhoppning är att vi ska kunna stötta den att kunna leda EU till att få de beslut på plats på toppmötet som vi tycker behövs, säger Reinfeldt.

För det är redan på förhand klart att det blir ett komplicerat och svårbemästrat halvår, där EU inte bara ska hantera den ekonomiska krisen och få till stånd ett globalt klimatavtal, utan också slutgiltigt lösa en rad interna problem.

Till toppmötet om ett par veckor trycker därför Fredrik Reinfeldt på för att EU-ledarna ska kunna enas om att lova Irland några undantag från EU:s regelverk som den irländs­ka regeringen begärt för att kunna hålla en ny folkomröstning om EU:s nya grundlag, det så kallade Lissabonfördraget.

Det handlar om garantier för att Irland självt ska få bestämma sina abortregler, sin skattepolitik och kunna förbli alliansfritt oavsett framtida beslut i EU.

Dessutom vill Reinfeldt ha ett enhälligt beslut på toppmötet om att José Manuel Barroso ska få fortsätta som ordförande även för den EU-kommission som ska tillsättas i höst.

– Annars sitter vi i realiteten utan en EU-kommission med ett tydligt mandat under en stor del av vårt ordförandeskap. Och det kommer att påverka förutsättningarna att hålla ett högt tempo i arbetet inför klimatkonferensen och när det gäller möjligheten att hantera finanskrisen, säger Reinfeldt.

En del länder vill vänta med beslutet till efter Irlands folkomröstning i höst och det har föreslagits att Barroso endast skulle få bli ”informell kommissionsbildare”, men det avvisas av Reinfeldt.

Det är redan känt att den svenska regeringen ser klimatet och den ekonomiska krisen som sina huvudfrågor som EU-ordförande. Fredrik Reinfeldt kommer också att få unikt många tillfällen att träffa ledarna för världens stormakter och diskutera dessa frågor det kommande halvåret.

Redan i början av juli deltar Reinfeldt som EU-ordförande vid stormaktsledarnas G8-möte i Italien.

Därefter blir det bilaterala toppmöten med USA, Kina, Indien, Ryssland, Brasilien, Sydafrika och Ukraina, förutom G20-toppmöte och FN:s klimattoppmöte.

Det reguljära EU–USA-toppmötet som skulle ha hållits under det tjeckiska ordförandeskapet har skjutits upp och planeras nu till början av november i USA.

– De flesta av de här mötena ligger sent under hösten för jag ser det som en möjlighet att vara aktiv i slutfasen inför klimatmötet i Köpenhamn i december, säger Fredrik Reinfeldt.

Han räknar med att Barack Obama kommer att inleda klimatförhandlingarna i samband med G8-mötet i Italien.

– Där samlas alla de stora utsläppsländerna, och de tänker sig nog att titta varandra i ögonen och försäkra sig om att alla är beredda att röra sig, säger Reinfeldt.

– Där kommer förmodligen höstens huvudfrågor upp, både vilka volymer av utsläppsminskningar vi talar om och hur finansieringen ska se ut. Det gäller att det blir åtaganden som gör att vi trovärdigt kan säga att vi klarar klimatmålen som FN satt upp, det vill säga att vi begränsar uppvärmningen till två grader.

Fredrik Reinfeldt poängterar att det även blir en tuff uppgift bara att hålla ihop EU-länderna kring de åtaganden de redan gjort om att höja sitt åtagande om minskade utsläpp från 20 till 30 procent om det blir ett klimatavtal vid Köpenhamnstoppmötet.

På EU-toppmötet i juni ska också diskuteras en skärpt europeisk finanstillsyn som ska leda fram till en sorts europeisk finansinspektion kopplad till Europeiska centralbanken.

– Utrymmet för vidare stimulanspaket måste anses vara uttömt. Några av länderna är ju väldigt illa ute med sina offentliga finanser. Därför blir det rimligtvis mer av reformåtgärder på finansområdet som blir höstens beting, säger Reinfeldt.

Flera av EU-kandidatländerna har stora förhoppningar på att Sverige som EU-ordförande ska sätta fart på deras medlemsförhandlingar. Men Fredrik Reinfeldt varnar i stället för risker för bakslag:

• Kroatien har hoppats på klartecken om medlemskap under Sveriges ordförandeskap, men grannlandet Slovenien har blockerat förhandlingarna på grund av en gränskonflikt.

• Makedonien har hoppats få ett startdatum för sina medlemsförhandlingar i höst, men det blockeras av grannlandet Grekland som kräver ett namnbyte på landet först.

• Turkiet har hoppats få inleda förhandlingar om fler EU-politikområden, men Cypern och Frankrike har sagt nej. Och en granskningsrapport från EU-kommissionen i höst om hur Turkiet uppfyllt tidigare villkor på att öppna hamnar på norra Cypern kan leda till krav på att medlemsförhandlingarna ska frysas helt.

– Det här är en tendens som vi ser allt oftare med ett EU som ägnar sig åt att hänvisa till bilaterala konflikter, och på det sättet köpslår och kidnappar utvidgningen, säger Reinfeldt.
Sverige kommer att prioritera att driva på förhandlingarna med Kroatien, med motiveringen att det finns ett brett stöd i EU för det medlemskapet.

Reinfeldt räknar också med att EU kommer att välkomna Island om landet väljer att ansöka om medlemskap.

Om det blir en ja-seger i Irlands andra folkomröstning om Lissabonfördraget, som väntas äga rum i september–oktober, väntar en bråd tid för EU-ordförande Rein­feldt. På några få veckor fram till toppmötet 29–30 oktober ska han få EU:s stats- och regeringschefer att enas om vilka som ska få de nya topposterna som ”EU-president” och ”EU-utrikesminister”.

Det är en typ av beslut som brukar locka fram de allra sämsta sidorna hos politiska makthavare.

Oavsett utgång av dragkampen är det redan klart att EU:s tidtabell inte håller. Den nuvarande EU-kommissionen, med Margot Wallström, skulle ha avgått den sista oktober.

Men eftersom EU:s nya utrikestalesman även ska bli vice ordförande i kommissionen kan resten av kommissionärerna inte utses förrän efter oktobertoppmötet.

– Övergången till ny kommission blir förmodligen kort efter årsskiftet, säger Fredrik Reinfeldt, som då lämnat över till Spaniens premiärminister José Luís Zapatero.