Dan Lucas är 53 år och stationerad i London sedan augusti 2009. Därifrån bevakar han Storbritannien och Irland för DN:s räkning.
Beskriv arbetet som utrikeskorrespondent med tre ord.
– Krävande, utvecklande, roligt
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Att jag får träffa människor jag aldrig skulle få träffa om jag enbart arbetade på hemmaplan för en av DN:s redaktioner
Vad är det svåraste?
– Att hinna med. Det finns så mycket att göra och så lite tid att göra det på.
Hur ser en typisk dag ut för dig?
– Jag börjar med att se vad BBC och andra stora redaktioner har som toppnyheter. Sedan har jag kontakt med redaktionerna hemma, i huvudsak utrikesredaktionen. Därefter är det dags för det som alla journalister gör: research, telefonsamtal, intervjuer och att skriva artiklar.
Vilken har varit den viktigaste händelsen som du rapporterat om det senaste året?
– Utan tvekan det brittiska valet.
Vilken fråga är hetast just nu i ditt bevakningsområde?
– Återigen – valet. Regeringsbildningen kommer att bli en mardröm.
Finns det något drömreportage som du skulle vilja göra?
– Att få resa till Wotton Bassett, en liten stad ett par timmars resa från London. Genom staden förs de stupade från Afghanistan från en flygbas i närheten till ett militärsjukhus. Befolkningen går man ur huse och all verksamhet upphör, när kortegen drar förbi. Det är en mäktig, men stillsamn hyllning till de döda – och har blivit något av en protest mot kriget.
Finns det något reportage från det senaste året som du vill tipsa om?
– Intervjun med Eric Moody, pensionerad flygkapten som 1982 flög in i ett moln av vulkanaska.