Orvar Löfgren, forskare och etnolog vid Lunds universitet, liknar vädret vid ett skådespel med en inneboende mikrodramatik. Och vi – dess publik – kan följa det från dag till dag.
– Vädret växlar ständigt, det överraskar, det är inte kontrollerbart och trots det försöker vi förutspå det. Det är en osäker faktor i våra liv och det gör det lite intressant, säger han.
Dock, påpekar han, så är det en mycket hanterlig dramatik.
– Ibland så får man till och med veta hur vädret har varit. Det kan vara en märklig upplysning – det har vi faktiskt upplevt.
Vädret är också något vi kan gömma oss bakom i en konversation. Att koppla hur man mår till vädret eller årstiden kan avdramatisera och tillåta oss säga saker vi annars kanske skulle hålla inne med.
– Genom väder kan man uttrycka känslor väldigt ofarligt. ’Åh, jag blir så deprimerad av att den här vintern aldrig tar slut’ kan du säga, men du kan inte säga ’jag känner mig mer och mer deprimerad ju mer månaderna går’, säger Orvar Löfgren.
Viveka Adelswärd, samtalsforskare och professor emerita vid Linköpings universitet, påpekar att vädersnack bara förekommer i länder där årstiderna växlar.
– Det är vanligt i Sverige och England. I länder där solen skiner hela dagarna finns ingenting att säga om vädret. Där talar man snarare om den senaste fotbollsmatchen eller sin värsta krämpa.
Att vädret anses vara en större angelägenhet i Sverige än i många andra länder kan också bero på att vi en gång i tiden var väldigt beroende av dess krafter.
– I ett land eller en kultur där vi varit beroende av temperaturväxlingar och vindens styrka har vi en vana att prata om det. Som fiskare eller bonde var man tvungen att förhålla sig till vädret. Det kan bidra till att det ännu är ett populärt samtalsämne – trots att vi nu lätt kan gå in i stugvärmen om det blåser.
Viveka Adelswärd konstaterar att diskussionerna om vädret kan ligga på olika nivåer.
– Ibland är konversationerna extremt seriösa. Häromdagen sade jag till en vän att det är så vackert med alla vitsippor. Till svar fick jag höra att det är ett tecken på försurning – indirekt talade vi då om klimathotet och jordens undergång.
Kopplingen mellan höga temperaturer och klimathotet görs i dag ofta i det vardagliga samtalet – rätt eller fel.
Ändå tycks vi alla överens om att ”bra” väder innebär solsken.
Eller?
– Det finns fortfarande skillnader. En trädgårdsentusiast har kanske en annan syn på det där och längtar efter regn. Så visst finns det inte bara ett väder längre, men fritidsvädret har en väldigt stark position, säger Orvar Löfgren.
För många – allt fler – är det viktigt att själva ha fullständig koll över vädret. De som varit, och det som komma skall. De mäter temperaturer och skriver ner hur varmt det var i vattnet vid ett visst datum eller hur mycket nederbörd det var den dagen. Sedan gör de sitt bästa för att utifrån sina egna lokala parametrar spå vädret lokalt.
– Det finns en värld av amatörmeteorologer som gör vädret till en hobby och samlar på väderkunskap. Man säger ’men du, det var mycket varmare förra juli – det har jag kollat’, säger Orvar Löfgren.
I takt med att intresset för vädret ökat har det naturligtvis kommit att ta allt större plats i medierna.
– Man kan se hur det har expanderat över åren. Vi är fiffigare och fiffigare med kartor och färger och reportage – tevevädret, alltså.
Dramatiken som nyttjas i medierna, fungerar den på samma sätt i konversationer människor emellan?
– Det är en bra fråga och det är svårt att säga vad den här teaterföreställningen betyder för vårt sätt att tänka och tala väder. Men det betyder säkert något att vi får så mycket väderinformation.
– Vi ser världen annorlunda med hjälp av de här väderkartorna och väderanimationerna.