SMHI:s mål är att träffsäkerheten på deras endygnsprognoser ska ligga på 85 procent. Så bra har deras prognoser aldrig varit, men sedan 2004 har träffsäkerheten i alla fall varit minst 80 procent. En klar förbättring jämfört med tidigare.

– Det görs mycket statistik över hur tillförlitliga väderprognoserna är och de blir bättre och bättre. Dels beror det på att modellerna som prognoserna bygger på blir bättre, dels på att vi förstår mer om fysiken i atmosfären, säger Anna Owenius Rutgersson som är docent i meteorologi vid Uppsala universitet.

Modellerna hon syftar på är tredimensionella rutnät som används för att beskriva hur vädret på jordklotet hänger ihop. Dessa modeller bygger på information om vind, temperatur och nederbörd som samlas in på en mängd olika platser och ständigt uppdateras.

Ju finmaskigare rutnätet är, alltså ju fler platser man observerar vädret på, desto träffsäkrare blir prognoserna. Mats Johansson, prognoschef på SMHI, förklarar:

– Det vi tittar på nu för att prognoserna ska bli bättre är högupplösta modeller. Den finaste upplösningen vi har i dag är 5 kilometer. Inom ett par år kommer det säkert någon modell där man är nere på 2-2,5 kilometer.

Dessutom, påpekar Mats Johansson, utvecklas datorerna i en rasande takt.

– Vi vet ju hur snabbt kapaciteten på datorerna ökar. Därför borde tillförlitligheten öka framöver också, säger han.

Att göra exakta prognoser av det framtida vädret är och förblir dock en omöjlighet. Orsaken är att atmosfären är ett kaotiskt system, det vill säga ett oförutsägbart system.

Ibland används ”fjärilseffekten” för att illustrera vad kaos i de här sammanhangen betyder. Den går ut på att en fjärils vingslag teoretiskt sett kan orsaka en kedjereaktion som leder till en orkan på andra sidan jorden. En liten förändring i systemet kan med andra ord få oanade och drastiska konsekvenser någon annanstans.

Därför måste, skriver SMHI på sin hemsida, drömmen om den perfekta prognosen överges – det är omöjligt.

– Jag brukar säga att den dagen som jag gör en helt rätt prognos kommer jag att sluta. När man har rätt på varje parameter, på alla platser i prognosområdet… Men det kommer aldrig att hända, säger Mats Johansson.

Kuriosa: Den första väderprognosen i Sverige utfärdades den 1 januari 1881 av SMHI:s föregångare Sveriges Meteorologiska Centralanstalt: "Fortfarande västliga vindar med klar himmel i södra och mellersta Skandinavien." Dessvärre var prognosen fel; följande dag var det mulet i hela Skandinavien.