Att hala fram mobilen som genast ger dig en i det närmaste perfekt prognos över vädret på den plats du befinner dig har i dag blivit en vana för många. Men telefonen följer kanske inte med överallt, varför det ibland kan finnas en poäng med att själv kunna tolka de formationer som syns mot skyn.

Och dessutom – visst vore det väl också kul att kunna imponera med gammal hederlig kunskap om molnen?

Med eller utan latinska namn på dem.

Cirrus är vad vi i Sverige kallar för fjädermoln. De avtecknar sig som vita, smala strimmor mot himlen.

Stackmoln, eller cumulus, kan växa till Cumulonimbus, som är bymoln. Då är regnskurar eller snöbyar garanterat att vänta.

Ulla Hammarstrand är meteorolog vid Stockholms universitet. Enligt henne finns bara två moln som kan ge mer än ett lätt duggregn: ovan nämnda bymolnet samt det moln som går under namnet – regnmoln (ibland även kallat nimbostratus).

– De moln som ger nederbörd är tjocka – vertikalt mäktiga. De sträcker sig från några hundra meter ovan marken till flera kilometer, säger hon.

För att regn ska kunna falla krävs också att molnen inte ligger för högt upp.

– Molnens undersida måste ligga så lågt att dropparna inte hinner dunsta innan de når marken.

Ett bra sätt att kategorisera moln på är efter höjden till deras undersida – är de låga, medelhöga eller höga?

Låga moln

- Stackmoln (cumulus). Har plana undersidor, skarpa konturer och ser bulliga ut. De består helt av vattendroppar. Kan börja regna om de får växa till sig.

- Dimmoln (stratus). Ser ut som dimma men når inte ner till marken, är diffust gråa. Löser ofta upp sig då solen lyser på dem – bättre väder kan alltså vara att vänta, i synnerhet på sommaren då solstrålningen är stark.

- Valkmoln (stratuscumulus). Är lite bulliga, ungefär som cumulus. Cumulusmoln som inte växt till sig utan i stället brett ut sig horisontellt. Ibland har de vuxit ihop men ibland ser man blå himmel emellan.

- Bymoln (cumulonimbus). Ger nederbörd. Sträcker sig då flera kilometer upp och har iskristaller i toppen.

Medelhöga moln

- Böljemoln (altocumulus). Kan se mycket olika ut. Är stundom bulliga, ser ibland ut som linser. Men de hänger inte samman med något särskilt väder.

- Skiktmoln (altostratus). Består av både vatten- och iskristaller. Saknar konturer. Hänger ihop med fronter; vädret kommer att skifta.

- Regnmoln (nimbostratus). Ger ihållande regn.

Höga moln

- Fjädermoln (cirrus). Ser ut som fina trådar eller strimmor. Består helt och hållet av iskristaller, men någon nederbörd blir det inte eftersom de avdunstar innan de når marken. Kan ibland vara det första man ser före en front: först cirrus, därefter cirrusstratus.

- Slöjmoln (cirrusstratus). Ligger högt upp och kan successivt bli tjockare och tjockare. Om cirrusstratus övergår i altostratus befinner man sig nära en varmfront.

- Makrillmoln (cirrocumlus). Består av små molntussar eller band.

Fotnot: Vill du veta mer och de olika molnen? Nationalencyklopedin har noggranna redogörelser här.