Att döma av den tilltagande rapporteringen av galet väder får man lätt intrycket att det blivit vanligare. Under flera somrar i början av 2000-talet var det svåra översvämningar i Småland och södra Norrland. Stormarna ”Gudrun” och ”Per” orsakade enorma skador. I fjol nådde temperaturen 35 grader under en kort men intensiv värmebölja i juli.
Extrema händelser, förvisso, men de är knappast något nytt.
Tittar man på kraftiga regn och översvämningar kan man möjligen säga att de senaste decennierna inneburit en återgång till tidigare decenniers skyfallsfrekvens.
När SMHI granskade antalet fall med extrem nederbörd 1900-2004 hittades ingen tydlig tendens sett över hela seklet. Det var många skyfall mellan 1920 och 1950, men under 1960- och 1970-talen var störtregnen ovanligt få. Därefter har det skett en uppgång igen.
Liknande resultat visar en studie från Lunds tekniska högskola från 2008. Där framgår att det inte går att avläsa någon som helst trend mot ökande extrem nederbörd sedan 1919 i vare sig Malmö, Halmstad eller Göteborg.
Samma studie refererar för övrigt också till forskningsresultat angående extremregn i övriga Europa och Nordamerika. Inte heller där tycks det ha skett någon ökning under 1900-talet.
När det gäller värmeböljor har inget av de svenska månadsrekorden för temperatur slagits efter 1995. Det äldsta månadsrekordet (maj, 32,5 grader) härstammar ända från 1892, och det svenska rekordet på 38 grader uppmättes 1933 och 1947.
Den intensivaste värmeböljan under den tid som nu levande svenskar kan överblicka inträffade för 36 år sedan, den 4-11 augusti 1975, då det allmänt var över 30 grader en vecka i sträck i södra halvan av landet.
Köldrekorden månad för månad är i genomsnitt äldre än värmerekorden, men å andra sidan är det färskaste temperaturrekordet just ett köldrekord (–49 grader i Vittangi den 27 januari 1999).
Sverige har upplevt flera svåra stormar sedan slutet av 1990-talet, men även 1960-talet och början av 1920-talet var blåsiga. På senare år har det satts upp en mängd automatiska mätstationer för vind, vilket felaktigt ger intryck av att det blåser kraftigt framför allt i fjällen betydligt oftare nu än förr (samma mätproblematik gäller nederbörd).
Modellerna för Sveriges klimat visar inte heller att vindarna kommer att bli kraftigare i framtiden, vilket framgår av informationen från SMHI:s klimatenhet Rossby Center.
Vädermyndigheten SMHI uttrycker sig mycket riktigt försiktigt om kopplingen mellan klimatförändringar och ytterlighetsväder i allmänhet:
”De extrema väderhändelser eller väderförlopp som sker i dag skulle kunna vara tecken på klimatförändringar, men de kan också inträffa av helt naturliga skäl. De är därmed extremt svåra att direkt koppla till en pågående klimatförändring, men de talar inte heller emot en sådan.”
Försvarets forskningsinstitut konstaterar i en klimatrapport från 2008 att medeltemperaturen ökat med 0,75 grader under det förra seklet men förlägger ett ökat extremväder till framtiden: ”Med stigande temperaturer förväntas även antalet extrema väderhändelser – som översvämningar, stormar och värmeböljor – bli fler och mer intensiva under det pågående seklet.”