Blåsten
Sommarstormar är ovanliga. De brutalaste vindhastigheterna brukar uppmätas på hösten och vintern. Men ibland blåser det upp ordentligt under semestermånaderna.
Den värsta svenska sommarstormen inträffade för bara tre år sedan, den 4 augusti 2008. I Ängelholm noterades då vindbyar på hela 30 meter per sekund, och det registrerades stormstyrka på inte mindre än tre stationer samtidigt: Hallands väderö, Nidingen och Hanö, vilket inte hade hänt sedan 1981.
Samtidigt blev nästan 20.000 elabonnenter utan ström, tåg försenades av nedblåsta träd och illa förtöjda båtar skadades. Det regnade rejält också, uppemot 90 millimeter.
Regnet
Sverige får inte mest nederbörd på hösten, som man skulle kunna tro, utan på sommaren. Varm luft kan innehålla mer fukt än kall. Men medan regnandet på hösten är mer utdraget och stillsamt koncentreras det på sommaren till stor del till korta skurar.
Det värsta skyfallet inträffade på Fulufjället i nordvästra Dalarna den 30-31 augusti 1997. Nederbördsmängderna beräknas till 400 millimeter på ett dygn i det värst drabbade området, även om den högsta faktiska mätningen i denna glesbefolkade trakt visade 276 mm.
Vattenflödet i Fuluälven uppmättes under natten till 317 kubikmeter per sekund – mot normala 17. Det är inte underligt att vattenmassorna orsakade enorm erosion längs älvfåran.
Meteorologer som besökte området efteråt bedömer att 10.000 träd, mest fullvuxna granar, ansamlats i de enorma bråtar som jätteflödet drev samman. I en bråte hittades en död älg. Där skyfallets flodvåg blev som störst forsade den fram med 500 meters bredd. (En grupp besökande SMHI-meteorologer ger här en högst levande skildring av förödelsen och ett veritabelt drama för vädernördar.)
Den regnigaste sommaren i sin helhet går knappast att slå fast för hela riket. Norrland kan vara torrt när Götaland dränks och vice versa. Men i åtminstone delar av södra Sverige ligger 2007 bra – eller kanske snarare illa – till med exempelvis 315 millimeter i Vänersborg bara under juni och juli, 235 millimeter i juli i Malmö och 139 millimeter på det normalt snustorra Ölands södra udde. Baramossa på Hallandsåsen ståtar med det svenska julirekordet på 338 millimeter från just denna plaskiga sommar.
Åren 2000, 1998 och 1987 var också riktigt bedrövliga med mycket väta. Det sistnämnda året har månadsrekordet för juni: 278 millimeter i Klövsjö i Jämtland. Augustirekordet på 356 millimeter har Åsnorrbodarna nära gränsen mellan Hälsingland och Medelpad, som uppmätte det 1986.
En brasklapp: Allt bättre mätutrustning och tätare nätverk av mätstationer gör att man kan utgå från att det varit många regniga somrar förr om åren som aldrig hamnat i tabellerna.
Åskan
Den monumentalaste blixturladdningen man känner till i Sverige ägde rum – kanske inte så förvånande – i samband med det ovan beskrivna skyfallet på Fulufjället i augusti 1997. Fjället träffades av runt 700 blixtnedslag under några timmar.
Ett annat våldsamt åskväder inträffade i samband med en besynnerlig värmebölja den 10-11 augusti 1992, då den rådande hettan över Mellaneuropa så att säga gjorde ett blixtbesök över Sydsverige (35,5 grader i Halland). Under ett dygn registrerades omkring 32.000 nedslag i södra och mellersta Sverige av SMHI:s blixtpejlsystem.
Värmen och kylan
Temperaturrekordet alla kategorier, 38 grader, delas mellan Ultuna och Målilla och har stått sig i 64 år. Senast det var så varmt var i Målilla den 29 juni 1947. Den 9 juli fjorton somrar dessförinnan noterades den dallrande temperaturen i Ultuna utanför Uppsala.
Värsta värmeböljan är veckan 4-11 augusti 1975, som av meteorologer brukar kallas ”århundradets värmebölja”. Det var då allmänt över 30 grader sju dagar i sträck i hela Götaland, Svealand och södra Norrland.
I kategorin heta midsommaraftnar står 1935 och 1970 i en klass för sig. Midsommaren 1935 noterades också den allra högsta midsommartemperaturen i riket med 35 grader i Sveg. Kallaste midsommaren var förmodligen 1987, då Stockholm hade ynkliga elva grader, och i inre Norrland var det på sina håll nära noll.
Vilka somrar som i sin helhet blir ihågkomna som varma varierar, precis som de regniga, mellan landsändarna. Men 2002 kommer faktiskt nära att vara en all-time-high för hela landet. Det året var varade värmen dessutom alla tre sommarmånaderna. I Stockholm, som har en mätserie på 250 år, har aldrig en varmare sommar uppmätts. Dygnsmedeltemperaturen för alla tre månaderna blev 19,3 grader.
Även 1997 hade en het sommar som var utdragen i både rummet och tiden. Annars är fotbollssommaren 1994 en omtalad värmesommar. Att så många minns just den beror på att värmeböljan låg koncentrerad under sex veckor från midsommar och rakt igenom den stora semestermånaden juli. 2003 var varm i framför allt norra Sverige.
Överlag har de flesta somrar efter 1990 haft högre medeltemperatur än normalt (vilket definieras som genomsnittet 1961-1990). Men det finns många tidigare toppsomrar, exempelvis 1868, 1901, 1936, 1947, 1969, 1973 och 1975.
En stark konkurrent till titeln sämsta sommaren (om man nu tycker att svala och regniga somrar är något dåligt) torde vara den bedrövliga 1987. Den är i dåligt sällskap med 1993 och 1998. Under dessa somrar blev medeltemperaturen ganska allmänt i södra Sverige lägre än 14 grader – alltså mer än fem grader sämre än topprekordet 2002.
Externa källor: SMHI, SVT