Är det tekniken eller meteorologerna som styr hur prognoserna utformas? Åsikterna går isär. Men allt fler väljer nu att göra sina egna tolkningar av väderdata.
Patrik Hadenius, chefredaktör för tidningen Väder, ställer frågan: Hur mycket är väderprognoserna egentligen meteorologernas produkt? Vad är resultatet av tekniken, och vad är resultatet av mänskliga tolkningar?
– Meteorologerna gör faktiskt ett subjektivt arbete när de tittar på väderkartor. Men hur stor är deras roll?
Själv menar han att deras påverkan är mycket större än vad vi tror.
– Det är med väder som med journalistik – det handlar om tolkningar. Folk tror att vi bara rapporterar vad som händer, men det är fel. Vi värderar vad som händer.
– Samma sak är det med meteorologer. De ser väderdata, de tolkar det och de berättar för oss vad de tror att det blir för väder. Datorn tror ingenting, det är det meteorogerna som gör.
Linda Rehn är meteorolog på SMHI och hon håller inte att hon och hennes kolleger – hårt uttryckt – ”bestämmer” vädret.
– Nej, det tycker jag inte riktigt att vi gör. Vi har prognosunderlag och modeller.
Hon berättar att de på SMHI har två konferenser om dagen där experter från Försvaret, SVT och TV4 samlas. Tillsammans diskuterar de modellerna fram och tillbaka för att därefter enas om den mest troliga utvecklingen.
– Vi kan ta saker i beräkning som datorn inte klarar av: är det rimligt med mer eller mindre moln och så vidare. Ofta är det positivt. En erfaren meteorolog vet ofta vilket väder en viss typ av situation medför. Men det är klart, i slutändan är prognosen en tolkning som görs av meteorologen.
SMHI har tre modeller som de använder framför andra: Hirlam, ECMWF och GFS. Förstnämnda används för de prognoser som tas fram för de närmaste dagarna. Det är en högupplöst modell som kräver stor datorkraft och som enligt Linnea Rehn ger detaljerade bilder.
Patrik Hadenius ser dock att andra, långt mer amatörmässiga, analysmodeller är på väg att få ett enormt genomslag: privatpersoners egna väderstationer.
– De går att köpa i vilken butik som helst, eller på nätet.
– Den nya trenden är att vi blir våra egna meteorologer. En del går så långt att de ”samlar” på olika väder, lite som fågelskådaren. Det gäller att kryssa så många udda väderfenomen som möjligt.