Splittringen inom den rödgröna alliansen om Afghanistan skär rakt in i socialdemokratin.
Stockholms arbetarkommun kräver i en motion till partiets kongress att den svenska truppen tas hem.
Det var den socialdemokratiska regeringen som vid årsskiftet 2001/2002 inledde det svenska deltagandet i Afghanistan. Redan vid 2001 års partikongress var Afghanistan ett hett debattämne, men dåvarande utrikesminister Anna Lindh lyckades övertyga partikamraterna.
När nu årets kongress inleds denna vecka blir Afghanistan åter ett tvisteämne. Flera motioner till kongressen kräver att den svenska truppen tas hem. Den tyngsta kommer från Stockholms arbetarekommun.
Maj-Britt Theorin (S), tidigare riksdagsledamot och partiets mest kända nedrustningsförespråkare är kongressombud därifrån.
- Det svenska deltagandet är villkorat i riksdagsbeslutet att man inte får sammanblanda de amerikanska styrkorna med Isaf-styrkorna. Och det har man gjort ända sedan 2006, men framför allt sedan i våras då den amerikanska senaten bestämde att de ska stå under amerikansk ledning, säger Maj-Britt Theorin till TT.
Det finns för närvarande två internationella styrkor i Afghanistan, den internationella säkerhetsstyrkan Isaf och den amerikanskledda koalitionen Operation Enduring Freedom (OEF).
Även partistyrelsen uttrycker oro för den sammanblandning som i dag sker mellan styrkorna, men avslår kravet på att ta hem den svenska truppen.
- Jag är övertygad om att det blir debatt på kongressen. Det här är en djup diskussion som finns inom hela socialdemokratin. Sverige ska inte föra krig för USA:s räkning, säger Theorin.
Partiets utrikespolitiske talesman Urban Ahlin framhåller att det inte är ett amerikanskt krig.
- Det är ett FN-mandat med 42 länder. Detta är en insats som går helt i linje med gammal socialdemokratisk tradition. Att amerikanerna har stort inflytande är inte konstigt med tanke på att de bidrar med 80—85 procent av trupperna, säger han till TT.
Att dra tillbaka de militära trupperna och enbart satsa på bistånd är omöjligt, anser han. Biståndet skulle inte fungera och det skulle leda till inbördeskrig.
- Försvinner säkerheten så kommer talibanerna att ta över, säger Urban Ahlin.
Att redan nu börja tala om ett datum för ett tillbakadragande av trupperna — vilket samarbetspartierna vill — skulle bara innebära att talibanerna sätter sig i bergen och inväntar det datumet, anser han.