Pensionärerna, som blivit en allt starkare maktfaktor i Sverige och Europa, har fått rejäla köttben under valrörelsen. Löften om sänkt skatt kommer från både vänster och höger. Hittills är det den rödgröna alliansen som lovat störst skattesänkningar.

Är det verkligen S-politik att sänka skatten för de rikaste, undrade Fredrik Reinfeldt nyligen i en TV-debatt. Han passade också på att göra motståndarlagets ledare Mona Sahlin uppmärksam på att majoriteten av Sveriges miljonärer är pensionärer och att pensionärerna är den mest förmögna gruppen i samhället.

Stämmer statsministerns påståenden?

– Det beror helt på vilka begrepp man använder, säger Petter Wikström, utredare på SCB, och öppnar dammluckan till en flod av siffror och statistik.

Med pensionärer avses gruppen svenskar över 65 år, i dag nästan 1.7 miljoner personer. Men vad menas med begreppet miljonär? Ska man räkna pengar på banken, ett högt värderat hus eller pensionen som rullar in varje månad? Här finns flera definitioner som ger olika svar på om Reinfeldt har rätt eller inte.

Vi börjar med att titta på förmögenhet. Här använder SCB framför allt två olika definitioner, nettoförmögenhet och finansiella tillgångar.

En persons nettoförmögenhet räknas ut genom att man tar samtliga tillgångar (sparade pengar, bostäder, aktier, obligationer och så vidare) minus samtliga skulder (ofta bolån).

– Det som inte ingår är bilar, båtar, konst, sådant vi inte får in uppgifter om via olika register, berättar Petter Wikström.

SCB använder ofta begreppet nettoförmögenhet. Men ett problem med det begreppet är att mindre tillgängliga tillgångar räknas in, som en högt värderad bostad.

Om man utgår från nettoförmögenhet har Sverige totalt sett 1.636000 miljonärer och av dessa är 35 procent pensionärer, vilket ger Reinfeldt fel i sitt påstående.

– Finansiella tillgångar kan vara ett bättre begrepp att använda sig av om man vill titta på förmögenhet som är mer tillgänlig, säger Petter Wikström.

Med finansiella tillgångar menas pengar på banken, värdepapper, obligationer, aktier med mera. Här räknas inte värdet av fastigheter eller annan egendom in. Man tar inte heller hänsyn till eventuella lån.

Räknat på det här sättet har Sverige totalt sett 417.000 miljonärer. 47 procent av dessa är pensionärer, nästan hälften vilket är nära Reinfeldts påstående.

SCB:s statistik visar också att det bland pensionärerna finns fler förmögna än vad det gör i de övriga åldersgrupperna. Om man tittar på finansiella tillgångar är 12 procent av 65-plussarna miljonärer jämfört med 8 procent av svenskarna mellan 50 och 64 år och 3 procent av svenskarna mellan 35 och 49 år.

Statsministerns resonemang om att Sveriges miljonärer till stor del är pensionärer stämmer alltså i stora drag, men bara om man tittar på förmögenhet och finansiella tillgångar.

Tittar man istället på inkomst är miljonärerna få bland pensionärerna och i minoritet jämfört med den övriga befolkningen. 2008 var andelen pensionärer med en sammanräknad förvärvsinkomst över en miljon kronor 0,3 procent av alla pensionärer.

– Och att en stor del av förmögenhetsmiljonärerna är pensionärer säger ingenting om hur merparten av alla pensionärer har det ekonomiskt, säger Peter Wikström på SCB.

En djupare dykning i statistikfloden visar att svenskarnas totala förmögenhet är ojämt fördelad. Den rikaste tiondelen äger ungefär 71 procent av samtliga finansiella tillgångar.

SCB:s statistik visar också att äldre män har mer på banken än äldre kvinnor. Och männens tillgångar ökar efter pensionen medan kvinnornas tillgångar minskar.

När det gäller piken till Mona Sahlin, att hon med sänkt skatt till pensionärerna sänker skatten för de rikaste? Där får statsministern bakläxa - i alla fall om man ser till hela gruppen pensionärer.