Hans hårdaste kritiker beskriver honom och hans parti som högerpopulistiskt med ständigt nya förslag om ordning och reda i skolan och en integrationspolitik som fiskar i grumliga vatten.
Själv beskriver Folkpartiets ordförande sedan 2007 sig som socialliberal, uppvuxen i en typisk socialdemokratisk miljö med en pappa som var textilarbetare.
Trots sin bakgrund är han den enda partiledare som kräver ett avskaffande av värnskatten, den extra statliga inkomstskatt på 5 procent som infördes under 90-talskrisen. En sådan åtgärd skulle ge höginkomsttagare mer i plånboken än de jobbskatteavdrag som regeringen genomfört och vill fortsätta med under de kommande fyra åren.
– Värnskatten är en straffskatt på utbildning, säger utbildningsminister Björklund.
En direktör med 100.000 kronor i månadsinkomst som redan har fått tusentals kronor i sänkt skatt med regeringens jobbskatteavdrag skulle då få ytterligare tusentals kronor. Är det verkligen rimligt?
– Det är naturligtvis den typen av invändningar som gör att inga andra partier vågar ta i frågan. Men rättvisa för mig är inte att alla tjänar exakt lika mycket pengar. Det behövs en inkomstspridning som avspeglar människors vilja att utbilda sig, ta ansvar och anstränga sig.
Det har Moderaterna också tyckt tidigare, men du har inte fått igenom detta i valmanifestet. Är du besviken?
– Eeh ... (tystnad och skratt) Det är riktigt att Moderaterna förut har tyckt så här, men det är ju deras nuvarande ledning som definierar deras hållning i dag och det får man acceptera att det är så. Jag tycker att det vore bra att avskaffa värnskatten. Jag ger inte upp. När det uppstår nya ekonomiska utrymmen vill jag prioritera detta.
Till nästa år har ni i alliansens valmanifest prioriterat skattesänkningar för pensionärerna. Men varför ska en sjukpensionär betala högre skatt än en ålderspensionär?
– Det är inget självändamål.
Samma sak gäller den som är föräldraledig. Varför ska man som föräldraledig betala högre skatt än den som arbetar?
– Det är inte heller något självändamål. Någon gång i framtiden borde det ändras eftersom det kan göra det svårare för män att vara hemma med sina barn. Men jag vill inte ställa i utsikt att det går att korrigera i närtid.
Ungdomsarbetslösheten är hög. Varför gör ni inte mer?
– Om man ska peka ut en skillnad när man jämför Sverige med andra länder är det att vi saknar lärlingssystem. Det är det centrala och nu vill vi införa det. Det skulle vara den enskilt viktigaste åtgärden för att minska ungdomsarbetslösheten.
Dina förslag om ordning och reda i sommar har handlat om att heltäckande slöja ska vara förbjudet i skolan och att föräldrar till stökiga barn ska kunna tvingas sitta med längst bak i klassrummen. Har du inte gått för långt i ditt tal om ordning och reda i skolan?
– Nej.
Kommer det ytterligare förslag?
– Det kanske det kommer i framtiden. Vi har en situation i många klassrum, långtifrån i alla, men i många klassrum där det är väldigt stökigt, vi har mycket skolk, skadegörelse, ett språkbruk som är oerhört grovt.
Fortfarande efter fyra år med dig som skolminister?
– Ja, jag önskar att det gick att fatta ett regeringsbeslut att nu ska vi ha lugn och ro, men så fungerar det ju inte. Det är regelverk och attityder, det är ett långsiktigt arbete. Jag tycker att det är helt absurt att när jag pekar på att föräldrarna har ett ansvar så möts jag av häftiga reaktioner i den svenska debatten. Det får man knappt säga i Sverige.
Skulle det inte vara bättre med en blocköverskridande överenskommelse om skolan som man har i Finland i stället för att elever blir slagträ i en ständig ideologisk kamp? Skillnaderna mellan de fyra borgerliga partierna och Socialdemokraterna är ju ganska små.
– Jag ser att Socialdemokraterna har närmat sig oss, det har de definitivt gjort. Men de får ju inte med sig vänstern.
Men det är ju bara ett år som skiljer mellan när ni i alliansen vill ha betyg (sexan) mot de rödgröna (sjuan)?
– Jo, men det är stadierna som skiljer. Sexan är ett slutmål för hela mellanstadiet. Det är en stor skillnad.
Mona Sahlin ville ju ha betyg i sexan?
– Ja, sitter den här regeringen kvar så ska riksdagen i november rösta om betygen. Röstar Socialdemokraterna för vårt förslag så har vi en blocköverskridande överenskommelse.
På vilka andra områden skulle du vilja ha en blocköverskridande överenskommelse?
– Vi borde göra upp med Socialdemokraterna om energipolitiken. Bygger man kärnkraftverk som ska stå i 40 år är det önskvärt med en blocköverskridande överenskommelse.
Om Sverigedemokraterna kommer in och de rödgröna blir störst, men inte får egen majoritet, så har Mona Sahlin flera gånger sagt att hon ska vända sig till C och FP för att kunna regera?
– Det är uteslutet att vi sätter oss i en koalitionsregering med Socialdemokraterna. Men däremot kan vi tänka oss att göra upp med Socialdemokraterna i vissa frågor.
Integrationsminister Nyamko Sabuni skriver i en ny bok att hon vill dra ner på antalet föräldraledighetsdagar för nyanlända invandrare. Håller du med henne?
– Problemet finns naturligtvis. Kommer man hit till Sverige och har barn i 5–6-årsåldern då får man alla föräldraledighetsdagar för de barnen. Då kan mamman som det oftast är vara hemma under en lång rad av år. Den diskussionen tål visst att föras. Nyamko Sabuni är modig som vågar ta upp kontroversiella frågor till diskussion. Vi som tycker att Sverige ska vara ett öppet land måste också våga diskutera problem som har med integrationen att göra.
Ser du några problem med att gruppen muslimer växer snabbt i Sverige?
– Nej, men om extremism växer är det ett stort problem.
Enligt Brå är invandrare överrepresenterade i brottsstatistiken? Vad är din slutsats av det?
– Fler invandrare befinner sig i arbetslöshet och utanförskap. För mig blir slutsatsen att det är jobb, språket och integration som är svaret.
Är det inte dags att slå ihop de fyra allianspartierna till ett parti?
– Det är ingenting som finns i närtid förestående. Jag tycker att alliansarbetet ger mersmak.
När ska Sverige byta ut kronan mot euron?
– Jag tycker att vi ska hålla en ny folkomröstning under den kommande mandatperioden. Jag skulle vilja ha det 2013–2014. Vi har ett EU-val i juni 2014. Det skulle kunna vara en bra tidpunkt.
Men var det så här i efterhand inte tur att svenska folket sa nej till euron och behöll kronan? Annars hade vi som euromedlemmar tvingats betala mer till Grekland och andra länder som inte skött sina statsfinanser?
– Nej, vi är med och betalar och tar ansvar, men vi vill inte vara med och bestämma. Det är lite konstigt.