Anders Borg säger sig respektera den växande skepsisen mot euron efter våren skuldkris. Och han ser kronan som en viktig komponent i krishanteringen 2008—2009.

– Vi har haft finanspolitik, penningpolitik, växelkurs och marknadsräntor som alla gått i samma riktning. Det är det som förklarar varför Sverige står sig så starkt nu, säger han i en TT-intervju.

Men Borg har inte ruckat på sin grundläggande ståndpunkt i frågan. På sikt vore införandet av euron bra för Sverige, anser han.

– Det är en politisk uppfattning jag har, mycket kopplat till hur jag ser en ny världsekonomi växa fram.

– Vi hade ju varit med i fler diskussioner då. Det är klart att det hade underlättat.

Borg tror inte på en folkomröstning under nästa mandatperiod. Det saknas både opinion och ett blocköverskridande stöd i riksdagen.

– Och det är såpass mycket som måste komma i ordning i euroområdet.

Bristerna har blottats under skuldkrisen och de gigantiska stödpaketen och åtstramningsbesluten som kommit hittills räcker inte, enligt Borg.

– Vi ser visserligen en stabilisering på marknaderna. Men det finns en kvardröjande osäkerhet.

Vad marknaden vill se, tror Borg, är att stora euroländer – Tyskland, Frankrike och Italien – kan ligga kvar med en expansiv politik in i nästa år för att börja strama åt först 2012—2013. Men det kräver att mindre euroländer med obalanser och hög skuldsättning drar sitt strå till stacken med mer av "framtung konsolidering".

– Då kan vi säkra återhämtningen.

I de euroländer med störst problem i dagsläget ligger priser och löner 20—30 procent högre än vad som är långsiktigt hållbart, enligt Borg.

Nästa vecka är det dags för en ny runda möten för Borg, i Ekofin-rådet och den så kallade van Rompuy-gruppen. Vid sidan av Eurogruppen är det där de framtida reglerna för valutaunionen nu tar form.

Utöver akuta åtgärder vill Borg se att man tar fram helt nya verktyg i EU:s stabilitetspakt.

– Både bytesbalansunderskott och skuld måste väga mycket tyngre, säger han.

Hårdare tryck på överskottsmål, utgiftstak och bättre kontroll av budgetprocesserna vill han också se. Liksom ett ökat inslag av uppföljning och rekommendationer från EU-nivå, samt tuffare tag mot länder som bryter mot reglerna.

– Beter man sig som Grekland, Spanien eller Portugal förlorar man en del av sin självbestämmanderätt kring finanspolitiken. Då ska man ställas under hårdare kontroll.