En sak är alla överens om: Sverige behöver en ny skollag. Den gamla, antagen 1985, har lappats och lagats ett sjuttiotal gånger vilket gjort att den bitvis blivit inkonsekvent.

Därtill har den, anser åtminstone utbildningsminister Jan Björklund (FP), en ”rätt flummig inställning till kunskap”:

– Den gamla skollagen utarbetades till stor del på 1970-talet, i –68 års anda. Den nya lagen är tydligare när det gäller kunskapsorientering. 1985 års lag hade också för luddiga och för flummiga krav på vilka som får undervisa och vara lärare.

Just kraven på behörig personal hör till de saker som kommer att skärpas med de nya bestämmelserna. I dag är en av tio fastanställda lärare obehöriga, något som regeringen ämnar förbjuda.

Lärarförbundet välkomnar kommande behörighetskrav som en av de mest efterlängtade förändringarna, men med reformen följer också främsta källan till kritik:

– Det är välutbildad personal som ger resultat, därför är det positivt att man förstärker kraven på behörighet. Men man har undantagit modersmålslärare och yrkeslärare – vars elever bara blir fler och fler. Man borde satsa på kvalificerade anställda även här. Varför har de eleverna inte rätt till utbildade lärare? Man har gjort ett mycket ologiskt undantag, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet till DN.se.

Även Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund, välkomnar den lagtext som utformats rörande behörigheten. Men inte heller hon är helt nöjd:

– Jag saknar det förslag som regeringens utredare Jörgen Ullenhag lagt om införande av lärarlegitimation. Här har man inte hunnit med, vilket är väldigt tråkigt, säger hon.

I övrigt är hon mestadels positiv till förslaget. Liksom så många av de nära 140 remissinstanser som lämnat yttranden om ”Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet” påpekar hon vikten av en förändring.

– Sverige är inte längre samma land som för 25 år sedan, verkligheten ser annorlunda ut. Nu är exempelvis de fristående skolorna många fler och det är nödvändigt att även de omfattas av samma regelverk.

Eva-Lis Sirén håller med:

– Vi måste ha en skollag som garanterar likvärdighet. Det är grunden. Positivt är också att elevens rätt till kunskap står i fokus.

Föräldrar som anser att deras barn inte får tillräckligt stöd i skolan kommer att kunna överklaga. Samma möjlighet ges dock inte till lärarna själva, vilket Sirén framhåller som en brist i det nya förslaget.

– Inom vården finns lex Maria – det borde vi ha även inom skolan. Om exempelvis resursbrist råder så bör det kunna anmälas. På så vis skulle man ytterligare stärka elevernas möjligheter till en god utbildning, säger hon.

Även oppositionen med Socialdemokraterna i spetsen säger sig acceptera merparten av de förändringar som nu föreslås. Liksom Lärarnas riksförbund hade de velat se att Jan Björklunds vallöfte om en särskild lärarlegitimation infriats:

– Att lägga fram en ny skollag utan att diskutera lärarna tycker jag är anmärkningsvärt. Jag tycker också att det är tråkigt att de inte vill skärpa kraven för konfessionella friskolor, säger Marie Granlund som är Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson.

Mest oroad är hon dock över det faktum att lagrådet för en månad sedan dömde ut förslaget:

– De skrev 77 sidor med väldigt förödande kritik. Bland annat varnade de för att förslaget kanske inte ens är förenligt med grundlagen – det är oerhört bekymmersamt.

Enligt Anna Neuman, pressekreterare hos Jan Björklund, rör det sig enbart om ”tekniska detaljer”, vilka nu är korrigerade.

– Ja, vi får hoppas att det är så. Men jag tror inte att problemen är av teknisk karaktär om det inte är förenligt med grundlagen.

Hur kommer ni att agera om ni vinner höstens val?

– Framför allt kommer vi se till att göra förändringar så att ingenting går emot grundlagen; vi ska se till att det här hafsverket blir ordentligt gjort. Förslaget som helhet ställer vi upp på, men vi kommer sannolikt att göra förändringar på en del punkter, säger Marie Granlund.

Enligt Lärarnas riksförbunds Metta Fjelkner ställer sig även merparten av förbundets medlemmar – lärarna själva – positiva till den nya skollagen. Ett bekymmer är dock hur lagens paragrafer ska förenas med verklighetens krav på fler nationella prov, skriftliga omdömen samt betyg – som lärarna redan i dag alltför ofta tvingas knåpa ihop inpå nattens småtimmar.

– Förändringsarbetet välkomnas men samtidigt ser vi en hel del merarbete: de nationella proven omfattar såväl fler ämnen som fler årskurser, individuella utvecklingsplaner kommer att krävas liksom skriftliga omdömen. Det här kan ställa till problem om arbetsgivarna inte ser till att utrymme ges inom lärarnas arbetstid.

– Som fackförbund blir det vår uppgift att få arbetsgivarna att inse att det måste skapas utrymme för de enskilda lärarna att fullgöra sina plikter. Men jag måste vara optimist, jag måste tro att huvudmännen inser vikten av det här.

Fotnot: Skolan står inför flera förändringar. Bland annat ska läroplanen ses över och lärarutbildningen göras om i grunden. Skolverket planeras få 225 miljoner kronor för att förverkliga kommande reformer.

Här kan du läsa den lagrådsremiss som ligger till grund för förslaget. Enligt Anna Neuman (FP) är de ändringar som gjorts i den slutgiltiga texten ”relativt få”.