Vi blir allt mindre partitrogna och byter lätt sympatier mellan valen. Därför gäller det för partierna att veta vilka väljare de måste slåss om. ”Det finns inga säkra väljare i dag. Man vinner dem i val”, säger en moderat valstrateg.
Officiellt säger de stora partierna så här: ”Vi är ett parti för alla!” I praktiken vet de mycket väl vilka väljargrupper de ska försöka vinna över för att ro hem regeringsmakten om ett år, den 19 september 2010:
500.000 ungdomar. Inte minst de rekordmånga förstagångsväljarna. Omkring en halv miljon röstberättigade kommer att rösta i ett riksdagsval för första gången nästa år. En del av dem har visserligen hunnit rösta i EU-valet i våras, men nu gäller det regeringsmakten.
De rödgröna har ett försprång. Socialdemokraterna är störst bland förstagångsväljarna, visade SCB:s partisympatiundersökning som kom i våras. Också Miljöpartiet är starkt bland unga väljare.
1,7 miljoner pensionärer. Ilskan har växt hos pensionärerna över att de missgynnats av regeringens jobbskatteavdrag. Pensionärsorganisationerna – som ibland konkurrerar inbördes – har slutit leden och kräver ett slut på den ”pensionärsskatt” de menar är följden. De rödgröna har snabbt hakat på och lovat se till att det blir slut på orättvisan.
Bland regeringspartierna har Kristdemokraterna sagt att nästa reform måste gynna pensionärerna, men Moderaterna talar hellre om nya jobbskatteavdrag.
Ett viktigt skäl till varför alla bryr sig om pensionärerna: de är många och har högt valdeltagande.
160.000 kvinnor i offentlig sektor. När ekonomin i kommunerna sviktar börjar de offentliganställda där att med rätta oroa sig för jobben.
Vård och omsorg är kvinnodominerade yrken, och särskilt Moderaterna har haft svårt att attrahera de kvinnliga väljarna. Bland annat därför har M-ledaren, tillika statsministern, Fredrik Reinfeldt ägnat en ansenlig andel av sina resor i landet till besök på sjukhus och andra kvinnodominerade arbetsplatser.
Möjligen finns här ett samband med att regeringen i den kommande budgeten ger tio miljarder till kommunerna för att de ska hålla uppe sysselsättningen.
2,5 miljoner storstadsbor. Nyligen visade en DN/Synovate-mätning att Socialdemokraterna bara har stöd av 21,6 procent av stockholmarna. Också i Göteborg och Malmö går det dåligt för Socialdemokraterna.
Väljarna i storstäderna anses mer lättrörliga än dem i landsorten. De har visserligen högre inkomster än folk på landet, men ofta också högre levnadsomkostnader och de är mer beroende av hur räntan utvecklas.
För Socialdemokraterna gäller det att nå dem med budskapet: Även om du är framgångsrik och tjänar mycket pengar så tjänar du på ett samhälle med större rättvisa. Vem vet när du själv förlorar jobbet?
Invandrarna. En miljon människor i Sverige beräknas vara första eller andra generationens invandrare. Hälften av dem skulle ha röstat på Socialdemokraterna om det varit val i maj, enligt SCB:s undersökning. Var fjärde skulle ha röstat på Moderaterna.
Problemet för partierna är att få invandrarna till vallokalerna: valdeltagandet är bara ungefär hälften om man har utländsk bakgrund än om man har svensk.
Kampen om väljarna trappas upp från och med nu.
I höst jobbar arbetsgrupper på båda sidor med att ta fram en gemensam politik för samarbetspartierna. I vår ska de lägga fram sina förslag. Sedan ska valmanifest och regeringsplattformar arbetas fram.
Räkna med en lugn period utan så mycket politik i juni – prinsessbröllop! – men därefter börjar valrörelsen på allvar.