Väljarna har sagt sitt – men vad händer sedan? DN.se förklarar spelet som startar när rösterna är räknade.
Helt klar blir inte rösträkningen under valnatten. det som återstår att räkna är utlandsröster, förtidsröster som inte kom fram i tid och brevröster. Denna räkning är normalt klar onsdagen efter valet, men kan i år försenas till torsdagen.
Om det är ett jämnt val kan denna slutliga räkning få betydelse för exempelvis hur många platser de olika partierna ska ha riksdagen. I årets val kan den till och med komma att avgöra hur majoriteten ser ut.
Den så kallade onsdagsräkningen visar också hur det gått i personvalet. Först då vet vi alltså säkert vilka politiker som faktiskt fått riksdagsmandaten.
Ofta är det mer eller mindre givet vem som bör leda landet, sett till valresultatet. Men om det parlamentariska läget är komplicerat kan det blir en svårlöst fråga.
Om statsministern väljer att avgå på grund av valresultatet, är det talmannens uppgift att hitta en ny kandidat. Arbetet går till så att talmannen (riksdagens ordförande) genom samtal med partiledarna sonderar vem som skulle kunna ha chans att vinna majoritetens stöd.
Om statsministern bedömer att det finns möjlighet att fortsätta regera, väljer han eller hon att sitta kvar. Regeringsmakten kan sedan baseras på en egen majoritet i riksdagen, eller på större eller mindre uppgörelser med oppositionen.
En betydelsefull fråga efter ett val är vilka partier och ledamöter som ska få sitta i riksdagens olika utskott. Det är i utskotten det mesta arbetet görs med att granska och ta ställning till de förslag som kommer från regeringen och riksdagen (propositioner och motioner). Det finns 15 utskott med 17 ledamöter i varje. Dessutom finns EU-nämnden. Val av ledamöter till utskott och EU-nämnd sker den 12 oktober.
Den 13 oktober är det partiledardebatt i riksdagen om statsministerns regeringsförklaring.