Också för de länder som inte är aktuella för medlemskap kan ett tätt samarbete med EU vara av stor betydelse. Sverige och EU har ett stort intresse och ansvar för den demokratiska och ekonomiska utvecklingen i EU:s grannländer. En politik för fred och utveckling stärker stabiliteten på vår kontinent. EU har alltför länge haft en svag politik för sitt östra grannskap. Politiken genom det så kallade Östliga partnerskapet är ett bra initiativ för att främja demokratisk och ekonomisk utveckling.
Sveriges medlemskap i EU betyder att vi, med bibehållen militär alliansfrihet, tar ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet. I och med solidaritetsdeklarationen, som formaliserats i det nya Lissabonfördraget, har vi åtagit oss att handla gemensamt och i en anda av solidaritet för att hjälpa varandra om någon skulle utsättas för ett terroristattentat. I deklarationen klargjordes att varje medlemsland självt har rätt att välja de medel som det finner lämpligt för att bistå en drabbad.
Vi står dessutom bakom den utvidgade solidaritetsförklaring som omfattar hela Norden. Sverige ska inte förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.
Solidaritetsklausulen får dock inte användas som förevändning för att förändra unionen till en försvarsallians.
EU spelar en central roll i det globala internationella samarbetet. EU har till exempel varit delaktigt i att hantera och bemöta finanskrisen. Om EU ska bli en trovärdig och stark global aktör krävs politiskt ledarskap och att unionen klarar att leverera egna framgångar speciellt inom jobb och klimat. Vi är kritiska till den politik som förts de senaste åren på dessa områden.
Sverige och EU har också gått in i en djup jobbkris. Arbetslösheten har stigit snabbt. EU-länderna måste investera, inte minst genom att ställa om i mer klimatvänlig riktning. Den svenska ungdomsarbetslösheten är bland den högsta i hela EU. En rödgrön politik i EU kommer att prioritera jobben. Visserligen är den ekonomiska politiken i första hand en uppgift för medlemsstaterna och bör så förbli. Det hindrar inte att EU-länderna kommer överens om gemensamma åtgärder, av typ den så kallade Lissabonstrategin. EU-samarbetet ska syfta till att åstadkomma full sysselsättning. Vi vill att EU-länderna ska utarbeta en plan för hur ungdomsarbetslösheten ska halveras till 2015. Det ska ske genom investeringar i kunskap, utbildning och ny miljövänlig teknik.
Det är också viktigt att EU:s miljögaranti tillämpas så att inget EU-land förhindras att gå före på miljöområdet. Vi vill införa en gemensam minimiskatt för koldioxid där intäkterna tillfaller medlemsstaterna.
EU:s jordbrukssubventioner och delar av regional- och strukturfonderna för de mer välmående länderna måste fasas ut och delvis istället satsas på utbildning och forskning, men också för att EU:s totala budget ska minskas.
Fiskeripolitiken måste anpassas till vetenskapliga rön i syfte att trygga en långsiktigt hållbar fiskenäring.
EU måste växla spår från att ensidigt fokusera på tillväxt- och konkurrenskraft till mer av satsningar på jämlikhet, jämställdhet och miljö.
Klimatfrågan är ett gränsöverskridande problem och ska därför vara ett av EU:s mest prioriterade områden. Vi riskerar en situation med fler extrema oväder, globala livsmedelskriser och nya konflikter till följd av den stigande temperaturen. Det påverkar oss alla. Den nation som är först ur fossilsamhället och kan utveckla den nya miljö- och energitekniken kommer att klara både jobben, välfärden, klimatet och miljön. Med en rättvis politik grundad på gemensamt ansvar lämnas ingen kvar under omställningsperioden. Vi vill att EU blir en union som sätter hållbar utveckling främst.
Regeringen sänkte Sveriges ambitioner i klimatarbetet inför toppmötet i Köpenhamn. Det försvårade chanserna att nå det bindande avtal som hade behövts. Vi rödgröna partier har hela tiden hävdat att större insatser behöver göras i EU för att få med den stora gruppen utvecklingsländer i klimatarbetet. Det här kommer att kräva åtaganden från oss i de rika länderna om resurser för omställning men också åtaganden om utsläppsminskningar. Alla måste ta sitt ansvar. Sveriges och EU:s mål ska vara att leda utvecklingen. Det går inte att skjuta över huvudansvaret på någon annan.
Vi vill se kraftfulla initiativ av både EU och Sverige inför klimatmötet i Mexiko, inte minst genom starkare samarbete med länder som Brasilien, Sydafrika och Indien. Vi rödgröna vill att de svenska klimatutsläppen ska minska med 40 % fram till 2020. Detta ger Sverige den trovärdighet som behövs för att vi åter ska kunna vara pådrivande i EU:s klimatarbete. Vi vill driva på för en minskning av EU:s utsläpp av växthusgaser med minst 30 procent fram till 2020.
Vi vill bättre skydda arbetstagares rättigheter i EU. Sverige och EU ska konkurrera med kunskap och kompetens – inte med låga löner och usla arbetsvillkor. Det råder i dag en osäkerhet om hur den svenska modellen med kollektivavtal fungerar för företag som kommer hit från andra länder. Vi ser i dag tydliga exempel på att utländska företag konkurrerar med lägre löner och farliga arbetsmiljöer. Den fria förhandlingsrätten, konflikträtten och rätten att behålla den svenska kollektivavtalsmodellen ska alltid värnas. Kommissionens utlovade förordning mot social dumping måste innehålla garantier för att ge arbetsmarknadens parter i medlemsländerna rätt att förhandla fram löner och arbetsvillkor i enlighet med deras traditioner.
Vi vill att EU antar ett juridiskt bindande socialt protokoll som tydliggör att fackliga rättigheter såsom förhandlings- och konflikträtt samt rätten att teckna kollektivavtal gäller inom unionen. Rätten att vidta fackliga stridsåtgärder över gränserna måste göras till en lagstadgad rättighet i EU.
Efter den så kallade Lavaldomen vill vi verka för att EU ser över sina regler, det så kallade utstationeringsdirektivet, för den som jobbar tillfälligt i ett annat EU-land. Delar av utstationeringsdirektivet bör revideras i syfte att garantera likabehandling av löntagare.
När Lissabonfördraget nu trätt ikraft är det viktigt att EU fokuserar på de viktiga framtidsfrågorna jobb och klimat. EU bör nu lägga kraft på dessa uppgifter snarare än den interna organisationen. En rödgrön regering kommer därför inte under mandatperioden medverka till att det blir några större fördragsförändringar.
Vi vill inte utveckla EU i en federalistisk riktning. EU bör i huvudsak vara ett mellanstatligt samarbete med överstatliga inslag.
Fortsatt reformarbete i EU måste inriktas på öppenhet. Kraven måste skärpas på ökad demokrati och insyn, utgångspunkt måste vara att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt. EU måste få tydligare regler för fri tillgång till dokument och ett öppnare lagstiftningsarbete. Vi vill pröva nya former för att stärka samarbetet mellan individer, partier, folkrörelser, parlament och näringsliv. Vi menar också att reglerna för lobbyism i EU-systemet måste skärpas. EU-parlamentets kostsamma pendlande mellan Bryssel och Strasbourg bör upphöra och arbetet koncentreras till en ort.
EU är en mångnationell union, där svenskan är ett av tjugotre officiella språk. Denna språkliga mångfald är en viktig demokratisk förutsättning för att EU skall vara tillgängligt för alla.
Kopplingen mellan fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter måste bli än mer tydlig i EU:s organisation och verksamhet. EU:s politiska verktyg – så kallade mjuka makt – måste utvecklas snabbare. EU måste tillämpa människorättsklausulerna i sina handels- och associationsavtal. De sanktioner som EU genomför måste vara skräddarsydda efter omständigheterna som råder i varje unikt fall, vara tydligt målinriktade och alltid bygga på folkrättslig grund.
EU är en central utrikes- och säkerhetspolitisk aktör. FN:s säkerhetsråd kan ge andra regionala organisationer, som exempelvis EU, Nato och AU, Afrikanska unionen, uppdraget att leda en fredsbevarande operation. EU har utvecklat sin kompetens att leda alltmer komplexa operationer. Sverige har deltagit i praktiskt taget alla fredsfrämjande insatser som EU har genomfört. En rödgrön regering anser att även EU:s insatser ska ske med ett FN-mandat. Sverige ska fortsätta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE.
Vi vill att EU:s handel ska bli rättvis, utgå från ett tydligt utvecklingsperspektiv och garantera att internationella normer för anständigt arbete följs. EU ska dessutom vara en stark röst för rättvis handel när de internationella frihandelsavtalen förhandlas. På samma sätt som Sverige har en politik för hållbar global utveckling måste EU skaffa sig en slagkraftig politik där alla politikområden samverkar för rättvis utveckling i världen. Vi vill att EU:s utvecklingsbistånd klimatsäkras och fokuserar på fattigdomsbekämpning. Vi kommer att arbeta för att EU:s länder lever upp till FN:s mål om 0,7 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd.
Brott ska bekämpas, liksom brottens orsaker. EU måste intensifiera kampen mot gränsöverskridande brottslighet som människohandel, trafficking och penningtvätt. Vi vill därför förstärka samarbetet mellan polis, tull och åklagare i EU. Snabba och gemensamma analyser av narkotika är ett sätt att hindra att nya syntetiska droger får fäste i EU. Vi vill att EU stärker kampen mot ekonomisk brottslighet och skärper reglerna för skattefusk inom unionen. EU måste sätta hård press för att stoppa nya och redan etablerade skatteparadis. EU bör undersöka möjligheterna att införa en skatt på internationella valutatransaktioner, en så kallad Tobinskatt.
När samordning av information blir mera omfattande måste den personliga integriteten och rättssäkerheten garanteras. Medborgerliga fri- och rättigheter måste vara överordnad all EU-lagstiftning. EU:s så kallade terrorlista och processen runt listningen måste ses över för att rättssäkerheten ska kunna garanteras. De berörda måste kunna få sin sak prövad i nationell domstol.
I och med Lissabonfördraget kommer asyl och flyktingpolitiken i högre grad att beslutas gemensamt inom EU. En ändrad inriktning av den europeiska flyktingpolitiken är nödvändig för att den gemensamma politiken ska leda till ett mer rättssäkert och öppet system som värnar asylrätten och inte till ett mer slutet Europa. Sverige ska tydligt motverka en restriktiv utveckling av den gemensamma flyktingpolitiken inom EU. En rödgrön regering ska vara en tydlig röst i det europeiska samarbetet på migrationsområdet och aktivt verka för att stärka rättssäkerheten, försvara humaniteten, bidra till att solidariteten med människor utanför EU ökar, samtidigt som Sverige ska vara ett föregångsland i frågan om att respektera asylrätten och humaniteten.
Rasistiska och främlingsfientliga strömningar måste bekämpas hårdare också på EU-nivå. Det visar inte minst folkomröstningen i Schweiz om minareterna och den oro och debatt som förs inom stora muslimska grupper i Europa. Europa måste stå mycket fast mot extremister och mot fundamentalister – oavsett av vilket slag de är. Vi vill också öka insatserna för att motverka att människor drabbas av hatbrott på grund av sina åsikter, sin religion, sitt ursprung eller sin sexuella läggning.
Alla människor oavsett ålder, klass, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnisk bakgrund eller religion har samma rättigheter och måste därför ges samma möjligheter i EU. En rödgrön regering kommer inte att förhålla sig passiv när enskilda medlemsländer inskränker och kränker kvinnors och HBT-personers (homosexuella, bisexuella och transpersoner) mänskliga rättigheter. Vi kommer att stödja ett kraftfullt arbete mot diskriminering. Vi vill inte se gemensam abortlagstiftning på EU-nivå, men kommer att verka för att alla medlemsstater respekterar kvinnors rätt till sin egen kropp. Vi vill att samkönade äktenskap ingångna i ett medlemsland ska vara giltiga i hela unionen. Inom utvecklingspolitiken kommer vi att ta strid mot de konservativa krafter som förhindrar satsningar på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Tillsammans vill, kan och ska vi skapa ett jämställt EU, med lika möjligheter och lika lön för likvärdigt arbete. Alla EU:s institutioner ska präglas av jämställdhet och mångfald i såväl politiska organ som administration. Makten måste delas lika mellan kvinnor och män i EU:s olika institutioner. Ett första steg är att medlemsländerna ska ha skyldighet att nominera två kandidater till EU:s institutioner, en av vardera kön. Vi vill förändra EU:s rekryteringsprocess så att fler kvinnor når ledande positioner exempelvis genom avidentifierade jobbansökningar.
En rödgrön regering kommer inte att genomföra en folkomröstning om införande av euron. Vi respekterar folkomröstningsresultatet och de utfästelser som gavs i samband folkomröstningskampanjen 2003.
Våra tre partier har i vissa delar olika syn på EU, men vi är överens om att en rödgrön regering ska arbeta aktivt och ansvarsfullt för att EU:s politik ska bli mer solidarisk, jämställd, miljövänlig och demokratisk.
En rödgrön regering kommer efter valet 2010 att:
• Vara en aktiv medlem i EU för att kritiskt granska, förändra och förbättra.
• Verka för fortsatt utvidgning och för att kandidatländerna Turkiet, Kroatien och Makedonien snarast kan bli EU-medlemmar när de uppfyller kriterierna.
• Stärka EU:s ställning som en union för hållbar utveckling, fred, demokrati och rättvisa i världen.
• Verka för en minskning av EU:s utsläpp av växthusgaser med minst 30 procent fram till 2020.
• Fasa ut EU:s jordbrukssubventioner, minska regionalstödet och reformera fiskeripolitiken.
· Arbeta för att EU ska vara en union för full sysselsättning.
• Bättre skydda arbetstagares rättigheter i EU genom att slå vakt om den fria förhandlingsrätten, konflikträtten och den svenska kollektivavtalsmodellen.
• Stärka EU:s lagstiftning mot diskriminering.
• Verka för att EU ska bli en stark röst för fri, rättvis och hållbar handel.
• Arbeta för att alla EU-länder ska nå upp till FN:s mål om 0,7 procent av BNI i bistånd.
• Verka för att EU-parlamentets kostsamma pendlande mellan Bryssel och Strasbourg upphör och att arbetet koncentreras till en ort.
• Stå fast vid löftet att ingen ny folkomröstning om införande av euron ska genomföras under kommande mandatperiod.
• Aktivt försvara kvinnors och HBT-personers mänskliga rättigheter i hela EU.
• Intensifiera kampen i EU mot gränsöverskridande brottslighet som till exempel människohandel, penningtvätt och narkotikahandel.