1991

Valet 1991 var dramatiskt på flera sätt. S förlorade makten, två nya partier kom in och ett annat åkte ut. Och en händelse i en tv-soffa på valnatten blev historisk.

Sverige befann sig i ekonomisk kris efter 1980-talets feta år. Socialdemokratin skakades av inre stridigheter. Inte minst efter finansminister Kjell-Olof Feldts avhopp året före. Feldt hade vägrat försvara partiets ekonomiska politik. Våren 1991 publicerade han dessutom en bok med avslöjanden om fraktionsstrider inom partiet.

En S-utbrytarlista som lanserades 1990, Arbetarlistan, skulle fått flera procent av väljarna bakom sig, enligt undersökningar, men listan lades ner före valet.

I november 1990 lanserade Ian Wachtmeister och Bert Karlsson ett nytt parti, Ny demokrati, med enkla budskap bland annat om hur ekonomin borde skötas och hur invandringspolitiken borde skärpas. Redan våren 1991 nådde partiet tio procent i mätningarna.

Samtidigt publicerade Moderaterna och Folkpartiet ett gemensamt valmanifest, ”Ny start för Sverige”.

I valet fick S och VPK 154 mandat, medan de borgerliga, som nu förstärkts med Kristdemokraterna, fick 171. Miljöpartiet, som gjort debut i valet 1988, åkte ut.

De borgerliga fick bilda regering, men för att få egen majoritet krävdes stöd från Ny demokrati. Inför valet hade dock Folkpartiledaren Bengt Westerberg sagt att han aldrig skulle ingå i en regerig som var beroende av NYD. När valresultatet var klart och Bert Karlsson och Ian Wachtmeister bjöds in till SVT:s valvaka reste sig Westerberg helt sonika ur soffan och gick i väg.

1976

Första gången efter andra världskriget som de borgerliga fick makten var i valet 1976. Det var framför allt Centerpartiet som skördade framgångar i kärnkraftsfrågan. Centerledaren Thorbjörn Fälldin blev också regeringsbildare.

Vissa bedömare menar att en berömd debatt mellan honom och S-ledaren Olof Palme i Scandinavium i Göteborg bidrog till att S tappade och C gick framåt. Den analysen förvånade många som var på plats. Där ansågs nämligen Palme ha vunnit stort med sina intellektuella attacker mot Fälldin, som inte tycktes kunna försvara sig. Men i tv framstod Palmes hårda stil som grym, och den tillbakapressade Fälldin, med svettpärlor i pannan, väckte sympatier.

1973

Valet dessförinnan, 1973, slutade i mandatdramatik. Det blev nämligen 175-175 mellan blocken. Mandatperioden kom att kallas lotteririksdagen.

Dödläget fick till följd att antalet ledamöter justerades från 350 till 349.

1956/1958

ATP-valen 1956 och 1958 (extraval) innebar en utdragen blockdramatik, som socialdemokraterna till slut gick stärkta ur.

I valet 1956 fick de tre borgerliga partierna Högern, Folkpartiet och Bondeförbundet (som bytte namn till Centerpartiet 1957) majoritet. Men BF var vid tidpunkten i koalition med S, och de övriga borgerliga partierna försökte övertyga BF att lämna koalitionen. Vapnet var oenigheten om ATP, allmän tilläggspension.

För att lösa dilemmat för regeringskoalitionen anordnades en ATP-folkomröstning 1957. Resultatet kunde ses som en seger för motståndarna till obligatorisk tilläggspension. Koalitionen löstes upp, men S satt kvar vid makten. Våren 1958 lades ett ATP-förslag fram i riksdagen, som röstades ner av den borgerliga majoriteten.

Regeringen beslöt då anordna extraval sommaren 1958. Det ledde till dödläge, 115-115 i andra kammaren. Dödläget bröts när folkpartisten Ture Königson motstod partipiskan och beslöt lägga ner sin röst. ATP-lagen kunde antas med en rösts övervikt 1959.

1928

Ett numera avlägset men legendariskt val var det så kallade kosackvalet 1928. Inför andrakammarvalet det året hade Socialdemokraterna ingått valsamarbete med kommunisterna, vilket fick högern att reagera kraftigt. Allmänna valmansförbundet, Moderaternas föregångare, tog fram valaffischer och flygblad med livfulla framställningar av hotet från Sovjetunionen. På plakaten stod budskap som: ”Envar som röstar på ’Arbetarepartiet’, röstar för familjebandens upplösning, barnens förvildning och sedernas förfall”.

1921

Backar man några år till kommer man till det första riksdagsval i Sverige där allmän och lika röstrött tillämpades, andrakammarvalet 1921. Det låg naturligtvis viss dramatik i det faktum att väljarunderlaget i ett slag fördubblades, nämligen med kvinnorna.

Valdeltagandet blev 54,2 procent. Vann gjorde Socialdemokraterna med Hjalmar Branting i spetsen, som med 36,5 procent av rösterna i ryggen bildade sin andra regering. Och fem kvinnor valdes in i riksdagen

Källor: NE, DN, SR, Wikipedia