Den borgerliga alliansen gick till val på att ordna fler jobb. Men i dag är arbetslösheten högre än när regeringen tillträdde. Regeringens egen myndighet ger ändå godkänt för mycket av det som genomförts.
När den borgerliga alliansen tillträdde för fyra år sedan var arbetslösheten på väg ner. Men i samband med finanskrisen sköt siffrorna i höjden och arbetslösheten i Sverige ökade snabbare än i de flesta andra europeiska länder.
Nu verkar det som om kurvorna åter är på väg att peka nedåt. Men faktum är att arbetslösheten låg på lite drygt 6 procent i september 2006 medan de senaste siffrorna visar 8,8 procent, enligt SCB.
Huvudspåret i den borgerliga jobbpolitiken har varit att öka drivkrafterna för att arbeta. Den största förändringen är jobbskatteavdragen, i praktiken stora skattesänkningar för dem som jobbar.
En genomsnittlig inkomsttagare har fått sänkt skatt med cirka 1.500 kronor i månaden.
Samtidigt har ersättningarna i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen försämrats. Tanken är att det ska vara så mycket mer lönsamt att arbeta att männi-skor anstränger sig mer för att hitta ett jobb.
DN har bett Anders Forslund, arbetsmarknadsforskare och tillförordnad generaldirektör på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau), att sammanfatta arbetsmarknadspolitiken.
– Mycket av det som har gjorts är sånt som hade ett allmänt stöd i den forskning som fanns innan, säger Anders Forslund och fortsätter:
– Jobbskatteavdraget kan förväntas ha den största effekten av alla åtgärder när det gäller effekten av personer i arbete. Man gör det mer lönsamt för potentiellt lågavlönade att arbeta. De som är arbetslösa kan tänka sig att något intensivare söka jobb och vara beredda att acceptera jobb till lägre lön eftersom man får en bättre inkomst efter skatt.
Anders Forslund gör därmed en liknande bedömning som Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen.
Just nu slår de bägge blocken varandra i huvudet med olika siffror om hur hög ungdomsarbetslösheten egentligen är. Enligt den europeiska statistikmyndigheten Eurostat var arbetslösheten bland svenska ungdomar under 25 år 26,7 procent i april. Det är klart över genomsnittet för de EU-länder som redovisar statistik i den åldersgruppen.
Anders Forslund tycker att det är ett lite olyckligt fokus på ungdomsgruppen.
– De flesta unga har inget problem på arbetsmarknaden att tala om.
Men det finns en grupp som lättare fastnar i längre perioder av arbetslöshet: de som saknar kompletta gymnasiebetyg.
Vad är det då som inte varit så lyckat? Exempelvis sänkningen av arbetsgivaravgiften som företagen får när de har unga anställda.
– Det är med stor säkerhet så att de flesta som är upp till 25 år och försökt få jobb skulle ha fått det ändå. Det innebär att det här blir ganska dyrt och att effekten blir relativt liten på antalet jobb.
– Samma sak med jobbgarantin för unga. Alla behandlas lika, man gör inga större försök att identifiera den mindre gruppen som har problem och koncentrerar insatserna på den.