Med den fjärde generationens snabba reaktorer kan man utvinna hundra gånger mer energi än med dagens reaktorer – och de ska drivas av det vi i dag betraktar som bränsleavfall. Dessutom ska en mycket större andel av det uran som bryts i dag kunna användas och lagringstiden ska minska från årtusenden till decennier.

Sådana reaktorer kommer inte att vara aktuella för kommersiell drift i Sverige inom de närmaste 20 åren. Men svenska forskare söker just nu finansiering för en testreaktor.

– Vi har börjat sondera terrängen precis nu de senaste månaderna, säger Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

Vad är poängen med att ha en sådan testreaktor i Sverige?

– Om vi lyckas göra blyreaktorn ekonomiskt bärkraftig så innebär det en mycket intressant möjlighet för svensk materialindustri.

För att kunna återanvända bränsleavfall krävs ett annat kylmedel än vatten i reaktorn. Och Janne Wallenius, som driver ett samarbetsprojekt mellan KTH, Chalmers och Uppsala universitet om generation 4-tekniken, förespråkar alltså bly som kylmedel.

I dagarna har forskarna på KTH framställt eget bränsleavfall som de ska göra blykylningstester på.

Det har dock gjort mer forskning på natrium som kylmedel. I Frankrike är det mycket troligt att en natriumkyld reaktor kommer att byggas och vara i kommersiell drift om drygt tio år. Men natrium som kylmedel är en mycket kostsam modell.

– Du måste se till att natriumet inte kommer i kontakt med luft eftersom det brinner i luft och det innebär extra kostnader, säger Jan Wallenius. De kostnaderna slipper du med bly. Däremot är bly är väldigt korrosivt – det angriper stål. Och tekniken för att skydda stål från bly är inte industriellt mogen i dag.

Var skulle en testreaktor placeras?

– Förmodligen i anslutning till något av de existerande kärnkraftverken, säger Janne Wallenius. Vi har just nu börjat prata med kärnkraftverken om de skulle vara intresserade av att ha en sådan reaktor på sitt område.

Till framtidens reaktorer räknas också högtemperaturreaktorer. De kan drivas av plutonium eller torium. Indien planerar att helt sluta använda uran och i stället satsa på torium i sin kärnkraft, eftersom de har mycket mer av det. Det finns ivriga förespråkare för torium även på andra håll. Till dem hör inte Janne Wallenius. Han tycker inte att det finns anledning att satsa på torium som bränsle, eftersom så mycket uran redan är uppgrävt. Uran som innehåller stora mängder oanvänd energi.

– Toriumfans brukar förespråka så kallade smältsaltreaktorer, men de är inte möjliga att få tillstånd för i Europa i dag. I dem är bränslet i smält form under normal drift. Radioaktiva gaser går rakt ut ur reaktorn. Det strider mot hela säkerhetsfilosofin för modern kärnkraft.

Enligt kärnkraftsforskare är den fjärde generationens reaktorer lika säkra eller säkrare än dagens. Men det finns andra risker. Upparbetningen av bränsleavfallet kan innebära radioaktiva utsläpp till miljön. Eftersom vissa av framtidens reaktorer kan drivas på plutonium, som också används i kärnvapen, finns dessutom en oro för vad ett större omlopp av detta ämne i världen skulle innebära. Till nackdelarna hör också pengarna. De nya reaktorerna är mycket dyrare än dagens. Det skulle innebära dyrare el. Men enligt Janne Wallenius finns goda förutsättningar för att driva fjärde generationens kärnkraft i Sverige.

– Vi har kört lättvattenreaktorer så länge i Sverige nu att vi har tillräckligt bränsleavfall för att starta tio generation 4-reaktorer. Och när de väl är startade går de runt på sitt eget avfall.